vart tog utsikten vägen?
bildbevis
exakt så här är det...!
och tyvärr har värken blivit ännu värre nu ikväll...
en vecka snart!
så jobbigt
den enda allergihund jag skulle kunna tänka mig...
tänk att det aldrig blir helt rätt
det var den här vi skulle ha köpt...
och det var den här vi köpte...
men just då kändes den ljusare
vitare
och därmed bättre...
men hade jag googlat det som jag gjort nu (vilket jag inte förstår varför jag gör då kunskapen bara gör det värre!)
då hade vi kanske tänkt om...
för det här känns ju inte så kul:
och det här känns mycket bättre:
men för sent...
och kanske hade den blivit för mörk istället...? (även om färgnyansen varit mer rätt)
och ändå är det inte rätt
framsidan har alltid en baksida...
tyvärr
och allt blir inte perfekt
hur gärna jag än vill det...
alltså tyvärr!
det gör mig så ont
men det är ändå världsliga detaljer...
som att våtrumsväggen egentligen är i fel färg
eller rättare sagt fel nyans
mer beige än grå
och ett tag började jag ändå acceptera att det är som det är
men nu syns det ändå tydligt
hur färgerna skär sig
och så har jag även märkt att handfatet toaletten och badkaret är i tre olika vita nyanser
små nyansskillnader absolut
(i alla fall mellan toa och badkar)
men mellan handfat och badkar är det enormt
tråkigt
onödigt
men verkligt...
och ändå ingenting att göra någonting åt
bara acceptera
förändra mitt förhållningssätt (igen)
mer än verkligheten
rätt modell verkligen?
på vilket sätt är det här en lämplig mammakläder modell...!?
små steg framåt
det händer små saker varje dag...
som idag när vi fått upp duschhylla och duschdraperi
och redan hunnit fått de snygga lyxiga draperiringarna (som jag beställde typ igår)
och det blev så bra!
ska bli spännande med första duschen...
känns helt rätt med två duschdraperier (tur att jag köpte ett till i våras - och att samma modell fanns kvar! det andra har jag haft i några år... i väntan på)
men ringarna räckte ju inte
så fick beställa en omgång till
och så tvålkoppar för fem hundra spänn typ *puh*
det känns å ligga på topp!
men första lönen har ju kommit nu...
så här fint blev det:
nu säger jag stopp
och när jag kommer på att vi behöver två golvskrapor
en till badrummet och en till groventrén
då känns en golvskrapa för sju hundra spänn helt orimligt
för då är vi helt plötsligt uppe i ett och ett halvt i alla fall...!
månen, mars och vår sjö...
idag tänder vi stora lampan
not going strong
en vecka (känns det som)
och huvudet är fortfarande tungt
molande värk i pannan
värk i näsan och ovanför kinderna
värk i svaljet i halsen
borde inte det här gå över snart?
så här länge brukar det inte hålla på för mig...
må bra TV - sommaren 85
nästan full?
det här är så bra så det inte är sant
inte jag iaf...
det här är väl för hemskt - är det nån som vill ha det här!?
det här förstår jag bara inte
sociala medier folk
folk på sociala medier
som basunerar ut hela sitt liv
på internet
inför alla
hela jordens befolkning
och som kommer finnas kvar
för alltid
hur kan de?
hur kan ni?
och alla dessa privata detaljer
om er själva
om era barn...
jag förstår inte!
t ex konversation mellan privatperson och Försäkringskassan i kommentatorfält (det finns ju privata meddelanden!):
eller för mig okänd persons statusuppdatering på öppen profil:
eh... ne-ej
va?
kul II
kul
varför finns just precis den jag vill ha - inte
vit finns... men inte svart
valen och besluten
man kan köpa en golvskrapa till duschen för...
femtiofem kronor
eller så kan man köpa en för...
femtonhundra...!
är inte det dumt...?
än finns det kvar att göra
trevlig övervåning vi har...
brinnande morgon
mer rimligt
men ändå så sjukt mycket pengar... tänk om du tappar en!?
eller...
finns det nån ens som köper det här...!?
ska man kosta på sig...?
varför inte...
när kommer john egentligen...?
det enda jag velat idag... det är att sova
hela hela långa dan...
och enda gången jag försökte sova
så väcktes jag bara precis när jag somnat in
längtan är fortfarande där
behovet
av sömn
vila
jag behöver verkligen vila...
jag har varit så irriterad hela dan
stubinen kortare än kort
och jag måste få sova
snart
och jag skulle verkligen behöva bli frisk
(pga ekonomiskt)
men än verkar vi inte va där...
rester kan också va gott...!
invigt tvättstugan
jaså...
nog för att jag vill ha en stor spegel i badrummet...
men sjutton hundra kronor!
det betalar jag inte...
då gör jag det hellre själv!
när jag vill lyxa till det...
pengarpengarpengar
det känns tufft att beställa lite badrumstillbehör - krokar osv - för två och ett halvt...
men man kan ju också köpa enbart en toalettborste för ett och ett halvt
eller en tvålkopp för sju hundra...
så då känns det inte alltför farligt med två och fem för sju produkter...!
alla dessa val!
och så alla dessa val...!
och sen när jag vet "exakt" vad jag vill ha
men då finns det inte!
som den här:
nu när jag sett den
vill jag inte ha någon annan
de billiga varianterna ser just billiga ut
och nu är jag så trött på att hela tiden leva budget
att jag ändå vill ha nånting bra
och så finns den inte i svart...
fast både toaletthållare reservtoaletthållare och diverse småkrokar finns i svart
men inte just denna
why but why
tur att man då har en svåger med resurser som kan råda bot på problemet
(förhoppningsvis...)
nu rätt!
nu hade hjärnan koll på att det var nya badrummet som gällde...!
(kanske för att vi badade där nyss...)
så skönt med nytt badrum!
k
helt plötsligt slår det mig
det där är jag
det där skulle lika gärna kunna vara jag
den förebrående modern
som aldrig förlåter
att storasyskonet för evigt påläggs skulden för lillasyskonets död
"kan du hålla ett öga på?"
med det kunde storasyskonet inte
var upptaget av sin egen lek
och så dog lillsyskonet
och mamman kom aldrig över det
kunde aldrig förlåta
storasykonens skuld
istället för hennes egen
risk är så stor
att jag skulle göra samma sak
och det är för hemskt
för liksom jag skuldbelägger modern för hennes felande emot sitt barn
lika lätt skulle även jag kunna hamna där själv
vad hemskt!
det som inte syns men är nödvändigt
fel toa
hjärnan lurar mig varje gång jag ska gå på toa
och tror att det är till det gamla badrummet jag ska gå
men sen när jag öppnar köksdörren så finns ju inte det alls kvar
utan bara det nya fräscha fina badrummet
och det är så lustigt
att det är varje gång
hjärnan minns så fel
undrar när det vänder?
före-/efter gamla badrumstaket
vilken rymd! (gamla badrummet no more...)
före-/efter gamla badrummet
äntligen lite mer rymd...!
från 42 centimeters öppning... till 137!
det är lite skillnad det...
badrumsrenovering
vårt badrum imorse
vårt badrum ikväll
nu kan vi bada...!
centerpaj...
digestivekex kakao och smör
karamelliserad mjölk
mjölkchoklad och grädde
center och flingsalt
digital ceremoni
zoomdop och youtubebröllop - det nya i pandemitider...
vintertid
helt plötsligt blev det vintertid!
jag märkte det på ljuset...
och vår gamla fina köksklocka
som inte synkade med telefonen
men så konstigt
för vi hade inte pratat om det
inte med nån
men så måste det ju vara
för sista helgen i oktober är ju nu
sjuker...
jag fryser
fast jag har fleecetröja och raggsockor
och en filt under mig och en filt över mig
ändå fryser jag så mycket att jag hackar tänder
jag har typ inte upplevt det här förut
sen några timmar senare
mitt i natten
då vaknar jag och har ont i hela ansiktet
känns jobbigt att röra sig
inte bara huvudet bihålorna och halsen...
utan det känns som ansiktets hud är en hård mask
efter lite morgonlek går jag och lägger mig igen
och sover i flera timmar
vaknar efter elva...
inte ens ätit frukost
sen är jag hängig resten av dan
snuvig
ont i halsen
som ett tryck över pannan...
så imorrn får jag faktiskt sjukskriva mig
när hände ens det sist...!?
sjuklig
jag känner mig jätterisig...
första förkylningen på jag vet inte när
absolut första sen corona...
började med ont i halsen imorse
sen lite mosig i huvudet
sen ont i bihålorna på eftermiddan
och så snuva
och nu måste jag typ lägga mig känns det som...
dusch å nattamacka å bums i säng...!
rosa morgon
hundannons
svar: ja det gjorde jag...
men det kanske inte var för platsens skull
utan för den iögonfallande annonsen!
ser fram emot provsmak!
jag älskar mitt jobb
idag har jag pratat med en pappa på persiska med hjälp av tolk via trepartssamtal
och pratat med en tingsrättsdomare per telefon för att reda ut lite saker
och även haft ett utredande samtal per telefon med en förälder som skulle vara nazist alkoholist och misshandlare
men som visade sig vara en hyvens kille som bytt bana blivit frälst nykter och inte på något sätt vill tala illa om sin medförälder (vilket är högst ovanligt i mina jobbsammanhang!)
jag skulle aldrig!
de här måste ju tycka om att prata med folk i alla fall...!
vilket flyt!
jag stämplade in 07:21
tog lunchrast 12:09
stämpla in igen 12:43
och stämplade ut för dagen 15:55
flexkontot: 0 minuter...
tydligen har jag omedvetet haft sånt flyt så stämplingarna stämmer överens perfekt och blir åtta timmars arbetsdag
(måste nästan kontrollkollas...)
inte en av dem...
jag har jättedåligt samvete
att jag inte är en av dem
att jag inte avlastar och hjälper till
att jag svek dem
lämnade de för en annan enhet...
men jag är så tacksam
att jag inte är en av dem
att jag inte har den arbetsbelastning och stress som de har...
att jag fick möjligheten till något annat
just nu
under småbarnsåren i alla fall...
sen
sen kanske jag är redo
igen
att vara
en av dem...
och så länge - får jag ge det support och det stöd som jag kan
gå vidare!
ibland försöker jag vara långsint
men jag är så dålig på det!
jag bestämmer mig t ex för att inte höra av mig
eftersom jag blivit besviken och inte fått upprättelse
men sen så hör jag av mig ändå och fortsätter som vanligt
för det är så tråkigt att vara långsint!
även fast det på djupet såklart alltid finns kvar på nåt sätt...
ta saken i egna händer
idag gjorde jag inbrott på min egen arbetsplats
det känns lite busigt
och är väl det också
bötfälld kunde jag bli tydligen
men när kortterminalen inte funka (offline)
så tog jag saken i egna händer och gick in via byggarbetsplatsen
lyfte undan staketet som jag sett byggjobbarna gjort
och gick in på baksidan helt enkelt
varför ringa efter hjälp - när man kan lösa det själv!
äntligen fredag dock
05:45
det verkar vara det nya...
och inte gör det mig nåt
då hinner jag mysa lite innan jobbet...!
oj då...
det kan hända lite på en kväll också...!
nu längtar jag till sista november
idag har jag varit och köpt en ny kalender
2021
och nu längtar jag till den 30 november
när jag kan börja använda den...
det är ju köpstopp på kalendrar
no more fysisk kalender tycker förvaltningschefen
men ingen!
ingen av hennes undersåtar håller med
så istället för att jobbet står för kalendrarna (som alltid förr) får vi nu köpa varsin egen...
för ingen (typ ingen!) vill enbart ha den digitala kalendern
då måste vi få varsin ny mobil!
och nytt kalendersystem
för på min jobbtelefon kan jag enbart se tre dagar i taget
fem timmar per dag
och jag vill kunna se hela arbetsveckan (måste!)
sju till arton
måndag till fredag
och det tar tjugofem sekunder innan jag kan få upp kalendern!
det är orimligt
det går inte...
men en månad till... får jag stå ut
två månader blir det totalt
det ska bli så skönt
det känns som en stor del av min jobbkänsla har kommit tillbaka tack vare kalendern
vuxendisney
Från Toy Story:
Lotso gillar inte vad Mrs Potato Heads säger men istället för att säga det tar han ifrån henne hennes mun
det gillar inte Mr Potato Head som säger att "nobody takes my wife’s mouth but me!"
kul!
kulturskillnader...?
apropå oprofessionell "jag drabbades av förvirring" och smiley i kallelse till klient...
inte ok
eller slap in the face rörelser
eller kalla klienten för "idioten" (trots inofficiellt sammanhang)
men självklart gör även jag oacceptabla beteendet och säger saker
men ändå
jag vill också ha
när jag går längs gamla bruket på lunchpromenad
så älskar jag att lyssna till småfåglarna som sitter i buskarna och kvittrar
och de är många
hur många som helst!
och det låter så vackert
jag vill också ha!
(gråsparvar tror jag att det är...)
jag vill ha (igen)
gymp
6år!
söt ko
bra utveckling
jag älskar att det är varmare ute
sju grader
tio grader
jag välkomnar det varmt!
inte redo för minusgrader
noll grader
ens två plusgrader
det är för rått
det är för kallt
det är för tidigt
sju - ja
tio - ännu hellre
mmm... jag njuter
det känns riktigt varmt!
Lyckseleparet i Landtidningen
så här önskar jag verkligen att det skulle vara
deras dröm är även min dröm
att få känna att man mår bra varje dag när man vaknar och varje dag när man somnar
så fint och klokt
liksom citatet
när man har en inre trygghet då fungerar allting annat också...
även nu vackert
namnfascination
jag kan inte sluta fascineras (och förfäras) över familjer där alla barnen har olika efternamn (pga olika pappor... eller andra anledningar)
här hade iaf mamma samma efternamn som ett av barnen
så behöver det heller inte alltid vara
men för mig är namnfrågan så viktig
och ändå har jag inte lyckats själv...
när olika intressen slås emot varann
då är det inte alltför lätt
varken mellan personer
eller inom mig själv...
naturen kan inte hela allt men...
kan inte släppa
jag är ändå bra på att hålla saker ifrån mig
stålsätta mig
men nu är det som om allt mitt försvar har raserats
fienden hittade ett kryphål och slog till totalt
lamslog mig
döden
det här känns så nära
det här hade lika gärna kunnat vara jag
och jag identifierar mig så sjukt mycket med henne
med dem
i deras situation
det är för många gemensamma nämnare
det är för nära
samtidigt som det är jättelångt bort
men ändå absolut inte
det är på nåt sätt min familj också
släkt med släkt är också släkt
och ju mer jag tänker på det
desto närmare känns det
med stugan
byggt hus
lillhuset bredvid
hon som äger - de som är där
som sitt eget även fast det är andras
barnen - båda
graviditeterna - bägge!
mammarelationen tänker jag också...
och åldern
sextio
sextio!
sextio är ingen ålder...
men tydligen
så är det det
för livet tog slut nu
inte längre partner
inte längre mamma
inte längre mormor...
riktig smärta
jag bara känner att vi måste sluta skämta om döden
senaste i helgen pratade vi om risken att vår förälder skulle få hjärtstopp
och så händer just precis det någon annan
i vår närhet
sluta
det här är för läskigt
tänk om det var mina barn... som mist sin morförälder...
det smärtar mig så djupt
all kärlek till den drabbade familjen
jag fattar inte
vad är det med sextio egentligen...
varför ska alla dö då?
varför så många
det är så ovärt
att precis ha börjat räkna ner och längta till pension... och så får man aldrig uppleva det
sorg i mitt hjärta
det är inte bara en människa som har förlorat sitt liv alldeles för tidigt... det är framförallt barn som har förlorat sin mormor
och de är så små så då kanske inte ens kommer minnas henne....!
döden känns
om hon hade varit i stockholm
om det hade funnits en hjärtstartare...?
och stugan...
en dödens plats nu? eller fortfarande den plats hon älskade...
när döden är här
vi är nästan lika gamla...
vi bär samma efternamn
vi har två barn var
våra barn är födda samma år
vi har varit gravida samtidigt
vi har nästan fött barn samtidigt
vi har en mamma som är sextio år
eller
hade...
för medans min mamma lever
så har hennes mamma plötsligt gått bort
sextio år
det är ingenting!
och chocken
när döden kommer plötsligt
när döden överraskar
inte alls på något vis är välkommen
de skulle ju ha det så bra
på ålderns höst
förberedde för ett annat liv
ett stugliv
ett liv på landet
långt bort från vardagen i storstan
och så blir det så här...!?
stugan nybyggd för framtida pensionstid
och så blir det inte ens någon pension
det blir ingenting
bara elände och död
jag fattar ingenting
plötsligt hjärtstopp måste va det läskigaste
vill inte snö...!!
vaknavaknavakna piggna till!
jag är så trött idag...
så fort jag sätter mig ner så somnar jag
ögonlocken faller tungt ner
det går inte att hindra
därför är jag så tacksam för mitt ståskrivbord
det är verkligen det bästa!
det snöar... :'(
handboken not for me
jag tycker egentligen inte om att läsa handboken...
för där förefaller det vara så enkelt
svart eller vitt
när verkligheten består av en oändlig skala av grå nyanser
som att gemensam vårdnad förutsätter att vårdnadshavarna har ett någorlunda konfliktfritt samarbete
och att gemensam vårdnad mot en vårdnadshavares vilja bör uteslutas om vårdnadshavare utsätts för misshandel av den andre och är rädd
men orden "har misshandlats" stämmer ju så sällan in i vårt arbete
för nästan uteslutande säger ju kvinnan att han har misshandlat henne (men det finns ingen polisanmälan eller bevis)
och medan manen säger att kvinnan bara säger så för att hon vill få ensam vårdnad
och då är det ju ord mot ord
vilket det nästan alltid är för oss
och då är det inte så glasklart
ja ensam vårdnad eller nej gemensam vårdnad
och handboken ger inget stöd
till de komplexa ärendena (som är de flesta)
utan skrapar bara lite på ytan
god morgon vy
tidig kväll
egentligen vill jag gå å sova...
jag har huvudvärk och är jättetrött
men det är ingen bra idé
jag måste kolla eldningen
och jag kan väl inte förstöra hela kvällen med sömn
måste göra nånting annat...!
nu lr då
jag tycker inte att jag njuter tillräckligt av livet...
helt plötsligt är vi i slutet av oktober och det är svinkallt ute
och hemma hos kollegan har det kommit snö
det känns som jag inte hänger med
dagarna och veckorna går men vart är jag
jag försöker vara här och nu men förundras över hur tiden bara går
jag försöker verkligen njuta av nuet men samtidigt känns det som jag hela tiden är på nästa steg
och då är jag ändå relativt bra på att leva i nuet
men ideen om att jag inte gör det - är större
från bilen på väg hem...
utvecklingssamtal
enligt chefen är en styrka hos mig att jag "inte gör skillnad på folk"...
och det är ju för lustigt... när vi pratade om det precis igår
att vi i vår familj - inte gör skillnad på folk
utan välkomnar och inkluderar alla
och det verkar ju lysa igenom
härligt är väl det!
lunchpromenad
förundran
precis där förskolebarnen ligger i vagnar och sover... går två män och blåser löv med hörselskydd
hur går det egentligen ihop?
inte bättre förr?
men när jag pratade om det med en mycket äldre kollega... så sa hon att på hennes tid så la de häftstift på lärarens stol - så det kanske inte var mycket bättre förr...?
att va lärare idag alltså...
går till skrivaren
hittar ett inkommet fax
en anmälan
från skolan
om "lärarinnan"
som fått ett äpple av eleven (väldigt all fashion är det en saga jag läser)
men sagan förvandlas till skräck
eller i alla fall thriller
när det visar sig att äpplet är fullt med nålar
så när "lärarinnan" ska njuta av äpplet i personalrummet
så får hon istället uppsöka sjukvård
för nålarna som skadat hennes svalj
det här får bara inte hända
att barn
på mellanstadiet!
medvetet preparerar ett äpple med nålar
som en kul grej?
men livsfarligt!
usch
jag önskar jag inte läst detta...
en mörk morgon kan även vara vacker...
"ljuset gör mörkret vackert"
dags igen
jag vaknar före klockan
igen
synkad med "bebis"... som vaknar till kort därefter
mardröm
igen
om jobbet
att glömma bort att gå dit...
men nu är jag uppe
efter en stunds mys med ettåringen
så mysigt!
mycket bra start på dagen och arbetsveckan
nedräkning redan
är jag redo för en ny arbetsvecka...?
nej - helgen är för kort och vardagen för lång...
jag vill absolut ha pengarna... men jag behöver tiden!
tiden med mina barn
tid att vara med mina djur
att vara här på gården
i naturen
jag vill
och jag räknar med att det blir så
bara tre månader kvar...
en annan morgon...
det blommar även ute...
det kostar
svårt att förstå att det här är femtonhundra spänn
isch...
när en limburk kostar 420 kr
våtrumsmattevägg nästa...
blir spännande att se om vår hemgjorda rullställning fungerar...
det kan hända lite på en helg (om mamma är här...)
badrummet
groventren
det är inte ofta man får tre! gratistårtor...
nu blommar det!
vanliga...
macron
tänk att 08 kan kännas som sovmorgon...
pengastrul!
jag blir så arg på mig själv och min ekonomiska situation
först sparade jag mail med faktura oläst så att jag inte skulle glömma bort att betala dem
sen försvann de ju från appen för tidigt så jag glömde att betala dem i alla fall
och jag väntade ju med att registrera betalningen tills jag fått produkten för säkerhetsskull
men sen eftersom det inte funkade började jag registrera betalningen från början
på utsatt datum
oavsett om det var mitt i månaden i början eller i slutet
men nu eftersom jag inte haft några pengar på kontot
så har ju betalningen inte dragits som den ska
och ingen påminnelse eller avvisad betalning meddelande eller nånting
förutom när jag får ett brev i lådan med påminnelseavgift!
gaahhh
och nu är det för många brev med påminnelseavgift
och jag blir så arg
på mig själv
på att jag inte har några pengar
på att jag strulat till det
igen
så nu måste jag byta system
till vad vet jag dock inte än...
är det inte fantastiskt...
nackdelen m tel tid
egentligen vill jag gå på toa
och egentligen vill jag verkligen gå upp till en kollega för att kolla hur hon mår...
men jag har telefontid...
så i nio minuter till
måste jag vara kvar där jag är
första mötet
vad tagen jag blev...
av hennes berättelse
av hennes oro
av det steg hon är på väg att ta
att skilja sig
att våga berätta - nu vill jag inte mer
och så det lilla barnet...
bebisen
vad svårt det är - livet
igår och ikväll
igår träffade jag en hund
stor gammal svart och vit
fågel och vallblandning
och den var så fin...
Assar
och så gammal
elva år
med gråa hårstrån på nosen
precis som min hund
min älskade underbara hund
som varit borta så länge
men ändå! ligger mig så varmt om hjärtat
undrar om jag kommer få uppleva den slags relationen igen...?
ikväll kommer iaf nästbästa
min hund men ändå inte
något jag verkligen ser fram emot
tills den dagen...
då jag kanske få säga "min" på riktigt...
snart underbara helg
jag vaknar före klockan
igen
det börjar nästan bli lite komiskt...
sen kanske jag somnar om den kvarten tjugo minuter men ändå
redo för dagen
inte snoozat en enda gång än
och det känns i alla fall så skönt
snoozandet är inte bra
men vet ni... äntligen fredag!
och nu kan jag säga det på riktigt!
inte som tänkt men ändå
blev tyvärr ingen promenad... men en två timmars vinterstäd av uteleksaker...
kanske rätt... lr icke...?
en kollega benämnde mitt barn som "lillgammal" och det kanske hon är
jag har bara inte tänkt på det så
men visst kan hon en massa ord och har ett helt annat vokabulär än kanske andra fyraåringar (och kan ägna timmar åt att läsa böcker)
men ja - lillgammal... kanske det
fast känns inte helt pricksäkert
fel fel fel
när kollegan frågar "har du ringt nazisten?" och tidigare på dan har sagt "jag har pratat med kinesen" då börjar jag ändå undra...
och det blir uppenbart vad tacksam jag är för min kristna människosyn!
man ska bjuda till!
firade kollegas sextiotreårsdag med lite hembakade muffins såklart!
den här gången med pepparkaksmarabouchoklad hasselnötter och lite flingsalt
det är här vi är på väg...
det köper jag!
men jag förstår inte hur det ska bli förbättrad arbetsmiljö av att sitta vid en skärm med 3D-glasögon jämfört med att få vara i en maskin i skogen...!?
nyinflyttade?
pratade med ny kollega om året som föräldraledig
och vad skönt det var att ha fått bo in sig
när vi flyttade till huset samtidigt som jag "slutade" jobba
"vad skönt - då har ni hunnit komma i ordning"
men naej... där är vi verkligen inte
i ordning - skulle jag inte kalla mitt hem
det enda rum där jag (nästan) kommit i ordning är en liten skrubb i en liten del av huset högst upp i ett litet hörn...
där - är jag nästan i ordning
resten är kaos
kan inte sluta...
min morgonvy när jag gosar med katten
mitt hus i gryningen
min utsikt från bilfönstret på väg till jobbet...
living life!
natt nu?
jag tänkte att jag skulle gå ut och gå
men orken finns inte riktigt...
varannan dags ork?
så imorrn då
kom ju på att jag i ett svagt ögonblick lovat baka födelsedagsmuffins till kollega imorrn
idag blev hon farmor för fjärde gången (planerat kejsarsnitt) och imorgon fyller hon år
hur mycket är jag dock osäker på...
besviken på min egen trötthet och bristande ork
jag borde verkligen göra mer...
men från att jag nattat - vill jag bara sova
för sena kvällen/kvällar som spelar in kanske...
saknar djurmys
nu sitter jag i källarn
ensam...
var är de?
inte här på morgonen
inte här på kvällen...
mina älskade små missar
vart är ni...?
renoveringens baksida
mitt älskade älskade barn
det är sexton grader i badrummet - och du klär av dig och duschar utan någon som helst protest
det är tio! grader i hallen och här går du barfota som ingenting
är det inte fantastiskt?
är du inte fantastisk!?
jag fryser och klagar inombords... men du gör ingenting
jag längtar så efter ett badrum som är varmare än sexton grader
och jag skulle verkligen vilja ha en hall med mer än tio!
den här skulle man ha...
fönsterbytes fail
det är fönsterbyte på jobbet
och som vanligt har vi medarbetare väldigt mycket åsikter om det...
men här får vi väl ändå rätt...!
skulle ni göra så här hemma å?
presentshopping2
den 13 okt kl 09:24 beställde jag produkten
den 13 okt kl 11:45 skickades produkten
och idag!
den 14 okt kl 13:57 har produkten anlänt till affären!
vilken snabb handläggning!
vilken service!
imponerande
coronaflum
är det någon som kan förklara för mig... varför partners måste vara hemma ifrån arbete
medan barn ska gå på förskola/skola
om en i hushållet testat positivt för Covid -19...?
kan inte smittan lika gärna spridas med barnen
eller när föräldrarna lämnar/hämtar barn från förskola/skola...!?
jag fattar inte
lika som på jobbet...
vi får inte äta förmiddagsfika eller fredagsfika ihop... men det är okej att från olika enheter färdas i bil tillsammans och besöka ett familjehem...
vad är logiken?
inte fy skam...
"Nyligen hade du ett tolksamtal, bokningsnummer #nr, där tolken gav dig högsta betyg.
Betyg: 5 stjärnor
Kommentar:
Tolkanvändaren var trevlig.
Tolkanvändaren talade tydligt.
Tolkanvändaren pratade i kort meningar och skapade goda förutsättningar för mig att tolka."
\nännu en morgon...
en av baksidorna
usch...
nu är det så kallt
tio grader
inomhus!
i vår hall...
plasttofflorna som stått där hela natten är så kalla att ta på sig
tio grader
redan!
det är ju inte ens vinter...
verklighetsdröm igen
jag vaknar precis i ett otrevligt möte med en man
en vakt
som inte vill släppa förbi mig
fast jag har (enligt mig) en giltig biljett
men får inte upp den på skärmen tillräckligt snabbt
och då har jag precis trängt mig förbi några pensionärer
eftersom de ignorerat mig och gått före i kön
pinsamt
men så vaknar jag
utan att få revansch
utan att få rätt
och känslan i hela mig är obehag
välkommen till en ny morgon?
kvällsprojekt
idag gjorde jag det!
började iallafall...
ännu en storrensning
storplock
två timmar
åtta till tio...
typ
så skönt
äntligen!
älskar ordning och reda men har så lite av det i mitt hem
små steg framåt iaf...
och en underbar solnedgång (igen)
dessa pengar asså...
man vet att man ligger risigt till... när man t o m blir nekad betalning (medges ej) på kreditkortet när man handlar mat...
"det går bra nu" fast tvärtom...
danskengelskt webbinarie som efm aktivitet
att de danska föreläsarna måste prata engelska för att vi svenskar ska förstå vad de säger...?
och ännu konstigare är det när moderatorn pratar svenska med föreläsarna och ställer frågor
men de måste fortsätta prata engelska när de svarar...
vi är ju ändå grannland?
det är ju ändå liknande språk...?
det är för bra konstigt
men hade de pratat danska (utan försvenskning) då hade jag ju inte förstått nånting...!
nyord
när jag börjar jobba igen efter coronapandemins framfart
konstaterar jag att ordet "webbinarie"
verkar var väl befäst
nästa års nyord...?
(seminarie via webben)
presentshopping
oj! va snabba de var!
jag beställde 09:24...
och 11:45 har de redan skickat iväg paketet!
det kallar jag service...!
pendling
inte fy skam att ha den här utsikten från bilen på väg till jobbet...
ah just d... morgonvyn (dagens)
skärpning snälla
det är så olika hur vi tänker
hur vi jobbar
jag skulle inte vilja jobba med någon av gruppledarna
har svårt för dem bägge två
båda har för stort (enligt mig) ego
det egna är främst - istället för medarbetarnas
de andra...
som när en kollega "tyvärr" måste berätta att skolan ringt och hon måste vabba
barnet har ont i magen
då är kulturen (och jag avskyr det!) att sucka stöna beklaga sig å den andres vägnar
och föreslå att men du kan ju skriva hemma
istället för att (som jag tycker) bekräfta att det är jobbigt lyckönska att barnet ska bli kry snart och uppmana till att bara fokusera på att vara omhändertagande förälder
och! fråga om gruppledaren kunde avlasta medarbetaren med någonting
vi jobbar ju liksom på soc!
med barn!
med föräldrar som vi ska "lära" vara bättre föräldrar
och så gör vi inte bättre själva...
usch
jag gillar't inte
men säkerligen inte ett uns av reflekterande
över sitt agerande
sitt ställningstagande... från gruppledarens sida
jag skäms nästan
och jag skulle ju kunna bli gruppledare (om det blev nån tjänst över) och göra en förändring
men jag vet inte om jag orkar
inte nu i alla fall
coronaprofeterare
jag kan ju inte låta bli att tänka...
att det svider lite
när det i sviterna av corona kan ge fördelar för vissa...
som artisten som gör en coronaversion av sin låt
och blir hyllad
stor!
får vara med i tv och tidningar...
ett genombrott artisten länge väntat på
eller försäkringsbolaget
som kör en tillfällig drive a la coronastyle
fult men säkert rätt för dem... (med stort nytt kundinflöde som följd...)
och nu... kommunens statistikavdelning
gällande digitala möten och fysiska resor
vilket guldläge!
kunde inte bli bättre
att nu göra en ny studie gällande vilka som ersatt resandet med digitala möten pga corona (men som förut varit helt otänkbart)
vilken jämförelsestudie det kan bli!
vilket flyt
men... det svider lite
när hela världen blöder - är det ändå några som drar vinster av det
stora som små...
(och det skulle väl även jag
säkert
för så är ju människan...)
teltid check
jag har haft mitt första riktiga samtal
på telefontiden...
det tog ändå mer än en vecka
men nu så!
och en halvtimme långt blev det...
han ursäktade att han tog upp för mycket av min tid
men det är ju bland annat det vi är till för
det är inte lätt att separera
och det är inte lätt att vara separerad
även om det var fem år sedan
kan man fortfarande hamna i situationer där det verkligen behövs
jag hoppas att han uppskattade någonting av det han fick
känner mig lite ringrostig...
men hoppas jag snart blir varm i kläderna igen!
oj... vad hände här...!!?
worddokumentet blev plötsligt "lite" oläsligt...
vem är snarare inte rädd för gamla testamentets gud...!?
impressive
tänk att jag kom in på säkra eposten...
det är ändå över ett år sen jag jobba
och mycket mer än ett år sen jag var inne där sist...!
bra med lösenordsstruktur...
inte en natt som andra...
oftast är det ingenting
men i natt (eller tidig morgon) var det flera gånger
först tre
sen fem
sen kvart i sex
och nån gång därefter
sen ringde klockan
varje gång jag vaknat har jag varit i drömtillstånd
som då känns verkligt och nu känns långt bort
vet vänner jag träffat och umgåtts med
fast det var ju bara i en dröm
tänker på filmen jag såg
tre sekunder
boken så bra
en av de bästa
fantastisk författarduo
men filmen förstörd
så otroligt amerikaniserad
orginalstoryn märktes knappt
men den har också hängt kvar
funnits närvarande på nå vis där i drömmarna...
våldet
fängelsemiljön
svikande polismyndighet
ändå ett hyfsat lyckligt slut
kampen om överlevnad
summa summarum känns det som jag sovit i natt på ett sätt
men samtidigt inte alls
hjärnan varit på högvarv
och klarvaken för många gånger
men det var ju som sagt länge sen sist...
verkligen en god kväll
lilla hjärtats revansch
det känns rätt - fast det är fel
det blir som om allting vi sagt är sant - fast kanske inget av det stämmer...
vi förlorade vårt starkaste lvu men vann vårdnaden
det är konstigt hur världen är skapad...
det här är historiskt!
lilla hjärtat får revansch
blir aldrig som jag tänkt mig
jag hade storslagna planer (som vanligt)
men allting föll
ettåringen somna en timme senare än vanligt (extra mys perfekt!)
och tröttheten tog komplett över...
nästan så jag somnade före lillen
bara att konstatera
storröjningen får ske en annan gång
igen...
före-/efter höstfix
nu har jag bara tretton inlägg kvar...
i utkastmappen (som jag nån gång - ska slutföra...)
pinsamt 2
när fördomarna kickar in
jag antog att Pawel var man (trots att titeln var förskolechef)
hon antog att det var en kvinna (kanske pga titeln förskolechef)
eller... nu heter det tydligen biträdande rektor
men statistiskt sätt så har ju hon mer rätt än mig...
eftersom det enbart finns en manlig rektor för kommunens trettio förskolor...
det här är så roligt...!
men lite hemskt...
vart går vägen...
vart är vägen...
lunchpromenix
jag skäms
vilken morgonvy..!
nya veckan nr 2
jag vaknar före klockan
igen...
mer regel än undantag nu känns det som
den inre kompassen inställd
tanken som slog mig imorse dock var...
vad långt det är till ledighet
våren är bättre på så vis
flera naturliga hållplatser
småledigheter
långhelger...
hösten är bara lång
för lång
och nu kommer mörkret också
är redan här
men har man precis börjat jobba (vad är det - en vecka?)
då kan man ju inte liksom begära ledighet hur som helst...
men nån långhelg vore ju trevligt...
byggsöndag (före-/efterbilder)
äntligen älskade favorittårtan!
firat birgitta och britta namnsdagen idag istället...
pannkaksmuffins idag igen!
smygstartar advent...
maxad dag
tagit upp flotten
och båten
och en till båt
och testkört en tredje...
och otroligt nog - gick allting bra
höstrens
eftersom vi inte har nå löv hemma... måste man ju passa på när vi är borta...
höstfint
ett besök vid sjön...
granne 2
först kunde grannen inte stå för nära
eller tillåta sig kramas av barnet
p g a corona...
och sen några veckor senare
är allt en bluff
och ett påhitt av SEB bankens chef som stoppar alla räntepengar i fickan
ja-a... jag säger då det
men han har läst på vet du...
så han vet och har koll på läget
eller?
grannas
jag har länge tänkt på dem...
och undrat hur de haft det
inte sett den enes bil på... länge
och var inte hemma när jag knackade på
är allt okej?
andra grannen var det också länge sen jag pratade med
och så har vi "tanten"
nittiofemåringen...
som vi köpte av
så nu har jag ringt alla tre
på en gång
efter varann
och den ena pratar och den andra
och den andra pratar om den tredje
och vise versa
och jag pratade med alla tre!
skogsokunnig
pratade med en kollega om renovering
om bristande ekonomi
om svårigheter med att avverka skogen
och så vidare
och fick då den briljanta (icke!) ideen om vi inte kunde köra ut timret med fyrhjuling
om nu vägen var så dålig så skogsmaskinerna inte kunde åka på den...
FYRHJULING!?
med fem hektar slutavverkad fullvuxen gran- och tallskog... jo tjena
åkahemtillfolkförsäljare
jag berättade saker - jag inte vill berätta
jag gick med på saker - jag inte vill gå med på
jag kände mig lurad - innan jag ens köpt nåt
men som tur var gick det att avstyra...
negativ shopping IGEN!
jag har köpt tre nya sportbhar
olika sorter
värdelösa alla tre
(köpt online)
jag är verkligen inte bra på att köpa kläder...
hate it!
vårt hus...
"tänker att den symboliserar mycket med hur jag vill bo på ett väldigt bra sätt..."
ännu en nattpromenad
förbereder fredagsfika
vackra höst...
ungdom
fast jag bara är trettiofem (eller på grund av att jag är trettiofem) tycker jag ändå att det är roligt att läsa om "ungdomen"
som artonåringen som växt upp och bor i Solna men trots det läser naturbruk sommarjobbar på skogsbolag och får jobb direkt efter studenten som skogsröjare och utses som arbetsledare
är inte det för coolt...!?
alla dessa roliga sägningar...
citat från kollega:
"vi måste simma i ett hav av känslor"
en vecka nu...
nu börjar det kännas
rejält
en kniv i hjärtat
jag saknar inte måltiderna
skriket
otillräckligheten...
och jag njuter av egentiden
men
men men men
igår fick jag inte träffa ettåringen någonting alls
och det gör så ont i mig
saknaden är svårare där än till fyraåringen
jag vet inte varför
men det bara är så
kanske för att jag umgåtts med henne tre år längre
eller för att hon är äldre...
eller - tja-a... jag tänker att det är nå sånt
svårt är det i alla fall
att vara borta så mycket
att få träffa så lite
mapprensning...
man vet aldrig vad man kan hitta när man blir satt på att rensa arbetsgruppens gemensamma mappsystem...
som en genväg till exempel... till den mapp man för tillfället använder (säkerligen ett misstag men så lustigt att det ligger där liksom...)
sen hittade jag en lång lista med namn personnummer och telefonnummer (varning! varning!)
skapad innan GDPR...
känns inte så bra
men äldsta dokumentet var faktiskt bara från 2015...
det måste vara nåt slags rekord!
för det mesta brukar det ligga mycket äldre grejer kvar skvalpandes...
sorgsen när jag tänker på det
barn och familj är mitt drömjobb...
men jag orkar inte med det
jag kan inte jobba heltid åttio procent
det går bara inte
eller jag kunde inte
det var inte värt det
och hade jag inte blivit erbjuden en annan tjänst... på familjerätten...
då hade jag väl vart kvar
utbränd
sönderstressad
förstörd både där och hemma
men varför måste det vara så?
varför kan man inte få jobba med det man verkligen vill - utan att tappa bort sig själv helt totalt
det är för mig ofattbart
och så sorgligt...
och jag tyckte att jag hade mycket då
men som det låter på dem nu - så låter det värre än värst
men det har det väl i o f s alltid gjort (bara det sorgligt)
men...
men men men
det är för sorgligt bara helt enkelt
nattlig promenad
jag är så trött
jag vill bara sova
somnar vid leken
somnar vid nattning
men det var ju det här med daglig motion också...
jag fattar inte hur jag ska få in det i vardagen
eller i livet
överhuvudtaget
nu när jag börjat jobba och är borta så mycket...
och så går jag ändå upp sex
och försöker jobba sju fyra
och vill vara med barnen så mycket som möjligt
men motionen då
nu när jag äntligen fått till det dagligen
är det så sorgligt att det sen blir obefintligt
därför går jag ut nu
i mörkret
i skogen
med pannlampa
och vem vet... kanske en katt eller två
vem behöver lars lerin
hemmaprojekt
jag har gjort en ny klädhängare till hallen (eller till den lilla del av köket som för tillfället är hall) och det blev rätt bra faktiskt
en fin avgränsning mellan köksdörr och källardörr...
hittade lite träbitsrester från lekhagebyggge i lagårn och skruvade ihop
och så några nyinhandlade krokar på det...
sen skulle jag ju aldrig vilja ha den sen
på riktigt
men just nu
i allt annat kaos och gammalt
fyller den en nödvändig funktion...
oväntat obehag
omorganisering
bara ordet väcker obehag
och idag väckte det även "ett monster" till liv i en kollega
otrevligt möte
otrevliga påhopp
även om jag visste om kritiken sen innan
och den är delvis befogad
så var det ändå över gränsen
men inte ens en ursäkt var det värt
så hemskt tycker hon att det är
med rätta absolut
men man kan väl ändå försöka bete sig
(jag menar... vi är ju ändå socionomer som arbetar inom soc
men men...
hur ska vi gå vidare ifrån det här då?)
planeringsdag på fredag
och handledning innan dess
vad som helst kan hända känns det som
lustiga ordval
fascineras (och/eller förfäras) över kollegas bildliga språk...
sagt på ett och samma möte av en och samma person:
"jag blir som en elefant i en porslinsaffär"
"inget man går på en pisskvart"
"då hon coronagalopperade"
"välja mellan att skjutas och hängas"
ny blomma på gång igen!
höstlunchpromenad
vackra spegelbild
allt är inte sig likt...
som kontorets yttre fasad t ex...
pimp it
så fint!
börjat boa in mig ordentligt...
nya gardiner och så lite fler tavlor när jag fått mitt nya skåp så blir det bra...!
familjerätt i Bamse - svar på tal!
rise and shine
det är svårt att snozza ett barn...
eller det gå ju - om man stoppar i nappen tex
men då har man ju redan gått upp
så då kan man ju lika gärna vara uppe
som nu iaf när jag ska till jobbet
klockan ringer - jag går upp
på en gång
som back in the days...
då gjorde jag så (säg gynmnasiet)
och det var så skönt
känns mer rätt
när klockan ringer då går man upp
inte snozza en å två å tre å många gånger
tills man "försovit" sig igen
jag vet inte om det är en tillfällig grej
(det är ju bara första måndagen än
första veckan...)
men jag hoppas jag forsätter följa det
och kanske har osnozzbart barn gjort sitt till
det är bara gå upp - på en gång
så skönt
vackra höst
på predikan idag (den andra) så pratade pastorn om hösten och höstlöven
och svängde sig med fina ord om vad färgerna och själva processen hette
men det minns jag inte mycket av
han sa dock att ju äldre han blir desto mer uppskattar han hösten och dess vackra färger
och det kan jag inte annat än hålla med om
jag älskar verkligen hösten (även om jag alltid saknar sommaren)
men färgrikedomen som är nu är magisk
och det är alldeles underbart vackert
jag njuter och försöker påminna mig själv om att njuta
varje dag
ett steg närmre...
då har man gjort av med pengar igen då...
så enkelt!
nu har badkaret (sen mars) fått sällskap av både toa handfat och jag vet inte annat...
vi är på g!
fast det känns så långt kvar...
unkluft
när jag kommer hem... (efter en natt i lägenheten och två dagar på kontor) luktar det så illa i huset...
och ännu värre i badrummet (från -75!)
så äckligt!
och det är stökigt överallt
lortigt t o m på flera ställen
och grejer - massor av grejer - över över allt
då längtar jag faktiskt lite tillbaka till lägengeten (det trodde jag aldrig!)
men det är bra ofräscht...
och nu har det gått för länge
första summering
sprängande huvudvärk
två kvällar i rad...
det händer inte ofta
men det har ju sin naturliga förklaring...
det är skönt på ett sätt att vara tillbaka på jobbet
jag tycker om många människor där (även om jag även har svårt för flera...)
jag tycker om att få prata med vuxna vänner ostört utan avbrott
arbetsuppgifterna är även väldigt intressanta... (även om jag inte hunnit göra så mycket klientrelaterat än)
men...
jag ogillar skarpt missnöjeskulturen
klagandet i korridoren i lunchrummet inne i de privata kontoren
gör något åt det då! (förändra inifrån!)
och...
chefen ska sluta
eller inte sluta
men låna ut sig till en annan enhet
och vara chef där några månader
så då kommer vi vara utan
"för ni är ju så självgående"
men jag känner mig inte alls så just nu
det känns som jag inte kan någonting
glömt allt (arbetsuppgifterna hann inte befästas innan jag gick hem)
och...
hon berättade det på ett så fult sätt
för bara mig
inte min kollega... (som hade hemmaskrivdag)
och den andra kollegan tror jag vet redan
så nu är det bara hon kvar
och jag tror att jag vet att hon inte kommer gilla det här
och jag tror även att chefen tror att hon inte kommer gilla det här
så därför kanske smygberätta för mig först
(och invänta reaktion?)
men nu är det ju liksom som en hemlis (även om hon inte sagt det) och det avskyr jag!
för då sätter det ju mig i en jätteknepig situation till min kollega om jag inte berättar vidare för henne
men blir konstigt om jag berättar det före chefen
usch!
snacka om huvudvärk...
hur ska vi kunna stödja människor i deras relationer och processer
när vi inte ens klarar av våra egna?
verkligen ingen bebis längre...
jag har varit borta två dar... och han har redan vuxit
blivit längre större fått så långt hår
och jag vet ju att det inte kan vara så
logiskt sett
men känslan är ändå så stark
vad stor han är!
det här ser jag så fram emot...!
LÖNEN (kollade lönespecen nyss...)
det absolut bästa med att börja jobba!
det här blev SÅ bra!
och vilket ögonmått sen...
satte upp först och mätte avståndet sen
exakt 12.2 cm!
både uppe och nere
woop woop
ohäft-igt
så här många häftapparater var det på mitt kontor
känns väl lite onödigt när det bara behövs en
men förstå vad många häftapparater vi har över!
om alla kontor har fem! istället för en
resursslöseri och pengatjuv
och så alla andra kontormaterial på det...
nu har jag rensat lådor och skåp på gamla grejer och slängt massor
tankeväckande
så ska försöka att inte samla på mig för mycket jag också... utan gå till förrådet och hämta när jag väl behöver nåt
onödigt negativt
det är lite av en missnöjeskultur på jobbet nu...
märker det tydligt som utomstående nyligen inhoppad
och det är synd
för det behöver inte vara så
även om man har mycket att göra
även om det är coronatider
så går det att lösa
fast på andra sätt
mitt förslag: fruktkorg på måndag inplastade mackor på onsdag och godisskål på fredag
och så någon rolig utomhusaktivitet med egna enheten och sen med hela huset på det
klart!
och mindre missnöje som följd...
dåtidens information
öppnar mailen
efter ett år och tre månader...
586 oöppnade mail
166 i vanliga inkorgen
339 reklammail som redan sorterats ut i annan inkorg (tack och lov)
81 familjerättsspecifika mail...
vart ska man börja?
eller... snabbscrollar igenom dem och sen raderar...allt!
orka lxm
dan börja bra...
god morgon stan
sova borta igen (eller första gången)
den är ren fräsch stilren grå
svart
vit
inget träfärgat så långt ögat kan se (medvetet)
den är bara så fin
och lugn
ett lugn infinner sig...
men det är bra lyhört
kan höra grannens röster
TV:n till och med
och det är allt bra insyn...
inte riktigt tänkt på det så här förut! (kändes lite kymigt att näcka)
i alla fall när balkongdörren var öppen och alla lampor på mot mörkret där ute
jag älskar verkligen lägenheten
men jag skulle inte bara vilja bo här...
på ett år och tre månader har jag enbart bott här en gång
och kanske besökt tre
nu blir andra övernattningen
när den äntligen nyttjas så som den är tänkt
"övernattningslägenhet i stan"
inte så kul...
mindre trevligt välkomnande
riktigt fint välkomnande!
och de hade fixat ståskrivbord å ställt dit mina tavlor... och fixat böcker på hyllan
och det var så fint å välkomnande när jag kom tillbaka till jobbet och mitt nya kontor
första bortamorgonen på evigheter
som idag...
men nervositeten påverkade väl första dan
något övergående förhoppningsvis
nu är jag iaf på g
