lillmissen då...!
det är så kallt i källarn för stackars kissen så hon ligger alltid på värmerören...!
jackpot!
det känns helt orimligt att jag skulle jobba imorgon
helt!
vilken tur då att jag inte ska det heller...
andra lediga måndagen - och jag kan inte annat än ÄLSKA det!!
vilken kväll
jag märkte inte ens att jag somnade...
vad läskigt det är
men jag missade halva filmen
och vaknade precis när den slutade
the end
vad synd!
för jag ville så gärna se den...!
inge... gott...
varken det ena eller andra...
önskan om fem min paus...
han sover
hon vill gå in
jag vill vara kvar ute...
tänk om jag bara skulle sätta mig ner i solen och njuta
sagt och gjort
katterna hoppar upp i famnen
en kryper in under filten
jag njuter av fåglarna en stund
och sätter sen på Vinter i P1
men presentationen hinner inte ens ta slut och vinterprataren ta vid
innan barnet skriker
först det ena
sen det andra
jag orkar inte
kunde jag inte fått fem minuter i alla fall...!?
jaha... jag sa ju det...
andra klientfamiljen - check!
och så klart på vår avdelning...
den andra
så nu har jag en på varje...
*SUCK!*
alla dessa tårar...
inskolning v2 fredag:
vid lämning klamrar sig ettåringen fast på mig
börjar gråta när han får se fröken
säger "Nej nej" och skakar på huvudet
och pekar mot ytterdörren...
han är så tydlig
han vill verkligen inte
och ändå lämnar jag honom där
jag är så ledsen
möjligt åtgärdbart - underbart
om man förväntar sig det värsta...
("jag hade faktiskt tänkt skriva till dig..." = jag säger upp lägenheten)
så kan det bara bli bättre...!
tvättmaskinen strular! *lättnadens suck*
ojdå
åh neeej...!
nu fick jag fredagsfeeling
och det är bara torsdag!
fel fel fel...
men snart så
en dag till
orka orka orka
så tacksam att jag bara jobbar fyradagarsvecka!
hur skulle jag stå ut med fem...!?
jag orkar int'!
och som om det inte vore nog med "kriget" med förskolan... så är det även nu "krig" på jobbet
jag orkar inte!
min fristad
min fredade zon...
inte längre så fredad
sjukt infekterad
först skulle vi bli utan chef i ett år...
nu verkar vi bli utan över huvudtaget
och inte har vi fått vara delaktiga på något sätt heller
i att få info
få tycka till
först nu när det typ är klart...
jag blir galen!
avsky omorganisationer!
och hur kan det vara så dåligt skött... när det ändå är soc! vi pratar om...!
blir bara värre
tre dar in... och jag tycker inte om mitt nya liv...
jag tycker inte om att behöva klä av och sen på två små halvt sovandes barn
jag tycker inte om att behöva bära två tunga barn till bilen - kall och ouppvärmd
jag tycker inte om att behöva åka tjugofem minuter i bil med iallafall ett dels missnöjt barn...
jag tycker inte om att gå än hit än dit och fortsätta bära tungt vid lämning på förskolan
jag tycker inte om att lämna ett barn till småttingar under hennes utvecklingsnivå och överge det andra - som egentligen inte är helt redo än
och jag tycker inte om att det nästa vecka blir än värre
för den här veckan har jag verkligen åsidosatt jobbet - och prioriterat att vara mamma och barnens behov
men det går inte hur länge som helst...
så snygg!
ombyte
när allt annat är kaos i mitt liv
nu även min arbetssituation (!)
kan jag inte gå in i ännu en kriminalare...
inte nu
inte än..
så då njuter jag härligt
av galna wahlgrens familjen
och tillfälliga discovery+
nu börjas det
idag var de inte ute
för kallt!?
men sluuuta...
tio minus - det var ju kallare nyss när det var nollgradigt!
jag orkar inte...
ännu en förskola som inte är ute varje dag
och enligt förskolechefen och coronadirektiven ska de vara ute mer än vanligt...(?)
sunkigare och sunkigare blir det
igår hade jag finskorna på
vilket misstag!
tårna frös till is...
efter att minst under två veckors tid fått njuta av nya jaktstövlarnas goa värme
så idag sket jag i't
jaktstövlarna på - till soc!
men så värt det!
kollegan kollade snett på mig... men så får det va!
är det femton minus så är det...
underbara måne
fel person
jag önskar att jag inte hade hört det där
samtidigt så tacksam - för det besannar min tes
styrker mitt case - det är inte bra med stora förskolor...
i förbifarten träffar vi på en pedagog på stora avdelningen
hen snappar upp att vi har en bit att åka till förskolan
och säger nåt om att det ju även är en bit och gå här på förskolan mellan avdelningarna
sen säger människan:
"ja jag har jobbat här i ett och ett halvt år och har bara varit där en gång"
VA!?
sluuuta
jag orkar inte
hen avslutar med ett skratt
jag förfäras och fryser till is inombords
har inte förskolechefen lite att jobba på här...?
600!?
som sagt... jobbigt nu...
det är så svårt å beskriva... men det första ettåringen gjorde när jag hämtade honom efter att ha varit själv i sex timmar på förskolan för första gången var att snabbt peka på ytterdörren så fort han kommit i min famn.... det är klart det är tufft!
solnedgång från bilen
praktikantblomman lever!
så var vi där
jag vet inte när jag grät så mycket sammanlagt på så kort tid sist...
har jag nån gång gjort det?
jag är så ledsen
han är så ledsen
lämnad igen
övergiven
det här är absolut jobbigaste tiden i livet
hans och mitt gemensamma i alla fall
och idag så länge...
fast det ändå är så mycket kortare än det ska
sex och en halv timme istället för mer än åtta...
ändå så jobbigt
för det är första gången
och i början är det verkligen värst
värre än värre än värst...!
hoppas han har kommit över det nu...
för det är vad jag önskar mer än allt
att det ska vara jobbigare för mig än för han
adjö...
hårda hjärtslag
ångestdagen närmar sig
hjärtat rusar
oron samlas
imorrn händer det
vad jag önskar att vi var några veckor längre fram
älskar ledig måndag
jag ville gå ute och gå på förmiddagssovningen
men kom inte in till släden pga snöras från lagårdstaket...
så då tänkte jag gå ut och gå på kvällssovningen... men så ville ettåringen bada
och nybadad och blöt kan jag inte stoppa ner honom i kall släde och gå ut i kylan en timme
så ingen promenad - igen!
idag som är enda dan med bäst förutsättningar...
så tråkigt
men
istället har jag hunnit städat skrubben i vardagsrummet
rivit lite grann
och sen byggt om den till koja
så roligt! och fint!
sen har jag även städat den andra skrubben
och byggt hyllor i köket
och plockat i ordning och strukturerat
så är ändå - måste jag säga - nöjd med dan!
månfenomen igen
efterlängtat - med baksida
skuld
det är det jag känner...
fast jag verkligen är värd det
är känslan stark av skuld
och hjärtat slår hårt
(även om det tyvärr redan gjort det hela dan...
sen tjugo över fem)
måste tagga ner!
men svårt i dessa tider...
oroar mig sönder för nästa vecka
kvällsprojekt: ännu en hemmagjord lampskärm...
barnen målar... jag laminerar och fixar till...!
förskoleskada?
jag vet att det inte skadar honom psykiskt
att han inte får men för livet...
men vi märker att han är påverkad här och nu
mkt länge sen han var så här gnällig
vill bara vara nära mamma
uppe i famnen
vill inte vara med pappa
pappa får inte ens byta blöja!
så hemskt - aldrig hänt förr
förskoleförstörd...
och nästa vecka är det egentligen på riktigt
jag bääävar...!
Elsaklänningen före-/efter
jag har gjort något galet...
jag har köpt massor! med stora t-shirtar för 40 kr styck...
i lite olika färger...
men inte för att använda... utan för att sy med!
och nu har jag börjat
två av t-shirtarna har fått agera kjol
när fyraåringen blivit för lång - eller klänningen för kort...
före
efter
och släp måste det ju va förståss... när man ändå håller på...!
storm så väl ute som i mitt inre
det är storm ute...
blåst och regn
snön försvinner
det enda positiva med det här är om det nu skulle bli jättekallt
då blir det perfekt skare
och så lite lite nysnö på det
men det lär väl aldrig ske...
det är så tråkigt!
det var så härligt kallt och vackert
nu är det mycket kallare trots plusgrader
och is
massa massa is
förutom på sjön - enda stället där det borde va...
så tråååkigt!
dåtidens dagisfröken
idag känns det som jag träffat på en relik från förr
förut
för länge sen
men det kanske bara är jag som är upplyst
eller Oupplyst...?
det kanske är nåt alla pedagoger säger...
men för mig känns det fel
att skylla på hunden som kissar
som anledning till varför man inte ska äta snö...
det kommer liksom aldrig ens in en hund på förskoleområdet!
ologiskt much
jag brukar säga att den är lortig, full av bakterier och att man kan få ont i magen
så mycket snöätande som jag sett den här veckan var det länge sen!
(och vi tog in lite vit fin snö i en hink hemma... och när den smält visade det sig att det var fullt med smuts och fågelbajs! usch...)
bättring möjligt
idag har det hänt något revolutionerande - avdelningarna har pratat med varandra!
efter lite påtryckningar från oss
via förskolechef...
att det ska behöva vara så!?
och jag såg det hända
pedagogen från äldre sidan gick fram till staketet och ropade på avdelningens namn (de vet alltså inte vad pedagogerna heter...)
den pedagog som står närmast vänder sig om mot en annan pedagog och benämner hen vid namn och frågar om inte hen jobbar på den avdelningen (alltså inte 100 % säker)
pedagogen svarar jakande och går till staketet
där sker kort samtal på knappt nån minut
premiär!
glad att kunna bidra till samverkan inom en och samma förskola
eller...!?
(men frågan är ju... vad pratade de om?
min gissning förslag på inskolningstid på måndag
som de senare båda erbjöd - men jag tackade nej till!)
fördelen med inskolning...
(nackdelen... det blev dyrt...)
sorgens avsked igen
hela tiden
har han förberett sig på det
bävat för det
haft ångest över det?
så fort han inte sett mig - förvirrad rädd? osäker iaf
när sett mig blivit ledsen
när pedagogerna sökt kontakt med honom ledsen
avvisande
och när tiden närmade sig
visste han det
mer ledsen mer klängig mer behov av att vara nära
som om han visste
men sen skedde det ändå
avskedet
och han blev inte glad
den här gången hade jag iallafall förberett bättre
ytterkläder av och snuttefilten nära
hej då mitt älskade barn
efterlängtat piff
det blev tyvärr ingen promenad... eller skidtur ikväll
men det blev nåt annat och ännu mer!
äntligen fortsatt med inredningen i badrummet...!
och det blir SÅ bra!
magiskt m stjärnhimmel å måne
tycke och smak
jag gillar't inte... men fyraåringen älskar det!
tack för de orden...
https://www.landlantbruk.se/ledare/mjolken-far-alltid-ta-smallen-vid-besparingar/
kaos i mitt inre
jag valde fel
varför gjorde jag så där
idiot
varför varför varför
sekunden jag gjorde det så ångrade jag mig
men det gick ju inte då
skit
jag är så ledsen
floder av tårar
det går för fort fram
han är jätteledsen
jag är jätteledsen
de har ju hunnit byggt upp noll trygghet till honom
ändå lämnar jag honom där
vem är jag!?
hur kan jag!?
slutar aldrig förvånas...
jag har ju en dotter
och en son...
och när jag fick min dotter
blev jag mer rosa än jag hade kunnat ana...
vilket gör att en stor del av garderoben som sonen får ärva
innehåller en hel del rosa...
som en rosa fleeceoverall
perfekt under vinterkläderna
och för när man ska åka bil...
så då har jag inte sett någon större anledning till att ersätta den rosa fleeceoverallen
med en annan identisk fleeceoverall
förutom färgen
varför?
för att det är en pojke?
varför ska ett fullständigt användbart plagg slängas bort och ersättas med ett nytt bara för att det är en pojk?
dåligt för miljön
dåligt för plånboken
och tack vare detta kan vi indirekt föra en genuskamp
jag klarar inte av det med allt...
mycket plagg har sorterats bort
tyvärr
pga att det är en pojk...
men fleeceoverallen har fått vara kvar
så jag funderade ju på... vad ska förskolan säga?
men de sa inget!
föga förvånad blir jag då när jag idag kommer till BVC
och distriktssköterskan uttrycker förvånat att hon först inte känt igen min ettåring - eftersom han hade rosa på sig...
måste jag skriva att - jag förväntade mig mer
borde inte de allmänna samhälleliga instanserna kunna erbjuda lite mindre könsnormativt agerande...!?
hon hade väl bara kunna tänkt det iallafall... inte även sagt det högt!
fel känsla
när fyraåringen summerar förskoledagen för pappa
och berättar om hur roligt det var när mamma lekte haj
men konstaterar besviket att fröken inte var med
då kunde hon inte ha mer rätt
för fröken var inte med
fröken var inte med och snurrade på karusellen
(eftersom den inte gick att köra på vintern)
men som jag ändå lyckade dra runt några varv till barnen stora förtjusning
fröken var inte med och byggde miniatyrsnögubbe
utan avbröt leken genom att gå och hämta spader som hon sedan ropade till barnen
fröken var inte med och lekte jaga eller haj i klätterställningen
utan uppfattades snarare bli irriterad på att barnen skrek
(och säkert irriterad på mig också)
så ja... fyraåringen har rätt
fröken var inte med
jag hoppas innerligt att de är med när jag inte är där
även om jag inte har allt för stora förhoppningar...
och en stor oro för att fyraåringens underbara fullkomligt närvarande fantasi inte kommer stagnera på grund av bristande lekkamrater
både bland vuxna och barn...
förbereder för nya barnrummet
barnbidraget och kristallkronan gick nästan på ett ut...! ;)
känns ändå värt på nå sätt...
förskolan
ej tänkt på barn speciellt pga corona
vad hände med det här liksom...!?
snälla rädda mig
ansvaret för inskolningen ligger ju på mig
och jag tycker inte att det ska va så!
det är jag som säger till att "nu går jag iväg en stund"
det är jag som säger att vi får se om föreslagen tid fungerar bra för det måste ju matcha med andra barnets inskolning
det är jag som leker och aktiverar barnen medan personalen snurrar runt
så pass att ett barn t o m ville följa med på promenaden
jag orkar inte
vart är energin glädjen lusten närvaron...?
minns tillbaka till min egen förskoletid... och känner så väl igen det
fast jag var vikarie
var det jag som lekte jag som städade förrådet jag som tog kort och laminerade
det fanns liksom inget driv
eller i alla fall inte så mycket...
och när vi var ute stod personalen i en klunga och pratade
alla utom jag
det heter ju liksom förskola nu
och förskolelärare
borde inte det märkas mer...!?
och femåringen som går runt och äter snö...
eller inte bara femåringen
fyra fem stycken
jag vill inte ha det som rollmodeller för mitt barn
hon sluta typ äta snö när hon var ett!
kris på riktigt
okej
nu har jag varit på båda
och det känns inte bättre
snarare mycket mycket värre
det är inte en bra matchning för henne
helt fel avdelning
det är bara en massa småbarn
ingen med ett utvecklat språk
vad gör hon här...!?
det känns så fel
huvudpedagogen pratar bebisspråk
ställer ledande frågor
leker inte med barnen
pratar vuxenprat fast barnet är med (som om hon inte skulle förstå)
förmedlar information vid helt fel tillfälle
utan att öppna upp för dialog
jag vill inte det här
det känns så fel
slutet nära
sakta börjar det gå upp för mig... att jag snart inte kommer få träffa mina barn
i alla fall inte alla lika mycket som förut
speciellt inte den här senaste tiden
och det är så klart att det smärtar mig
jag känner mig ingenstans redo
okej fyraåringen
lite mer rimligt
även om både hon och jag har lite separationsångest
men ettåringen...
ett år och fem månader
bara han tänkte tanken idag på att jag skulle lämna honom så fick han panik
trots sin låga ålder - redan så smart
och snart kommer det ju ske
snart lämnar vi honom
i nio timmar
så länge har vi nästan aldrig varit ifrån varandra
nio gånger fyra
vad är det?
alldeles för mycket...
och vem vet
kanske snart fem gånger nio
även om jag absolut inte vill
inget skidspår men...
otroligt tacksam för skoterspåret (och kattsällskapet)
and it goes...
jag kräver liksom mer
jag kräver bättre
kvalitet
pedagoger som kan
som vill
som gör...
som anpassar
fixar ordnar
ser till att vi trivs
att vi känner oss trygga
att lämna ifrån oss det bästa vi har - till dem
ältandet fortsätter
och jag är så trött för ursäkter och klagan över att det inte är som vanligt
med inskolning utomhus
vilket de inte verkar kunna hantera
eller ta kontroll över
istället för att bara försöka äga situationen
och göra nåt riktigt bra utav det
så blir det riktigt halvdant
och en av tre pedoger är långtidssjukskriven
så därför är det en vikarie istället (som alltså inte är med och planerar verksamheten)
och de är tre personal
på tjugo barn (fast just nu arton)
det är sex barn per pedagog
hur ska en person kunna se och ta hand om sex olika ettåringar!?
när jag har svårt att fullt bemöta en ettårings behov...
och de har flera digitala appsystem
men som de inte använder fullt ut
för de vill väl egentligen inte ha dem
men det är ju precis vad jag skulle vilja (har jag fått för mig)
få lämna lite skriftlig information
så att jag vet att den tas emot och finns kvar
och jag vill inte behöva skriva på en massa fysiska papper och lämna in
när alla uppgifter redan finns tillgängliga digitalt
och så att det inte är högre standard...
mer omsorgsfullt
ansvarstagande
som att namnskyltarna har samma storlek
eller att avdelningsskylten är blå om avdelningen heter blå
inte orange
och alla de små detaljerna... som gör en arbetsmiljö
barnens arbetsmiljö
jag önskar bättre...
och jag såg inga böcker...
jag måste verkligen dubbelkolla det imorrn
måtte jag ha fel
annars kommer jag säga till
ingenting ingenting alls
det är idag jag skulle kunna hinna nåt
på riktigt...
men jag är helt dränerad på energi
så det blir nog ingenting
ingenting alls...
bara eldning kattmys köksröj billeksaksplock och undanplockning av släden...
förskolestart
jaa... jag vet inte vad jag ska säga
det hade ju absolut kunna va värre...
men det är inte bra
det är så stort
så avdelningarnas personal har inte ens pratat med varandra
fast de vet om att vi skolar in två barn samtidigt
så ena barnet har vissa tider (9-11) och andra barnet andra... (8.30-10.45)
hur svårt kan det va!?
att inte skräddarsy och anpassa schema för varje individuellt barn
inte köra samma standard på alla
så att det matchar med syskonen mellan avdelningarna
och de lägger det på föräldrsrnas ansvar att lösa det
på mig
men hur ska jag kunna det
när inte ens de kan ha en dialog...
och så detta självcentrerade fokus på verksamheten
bra absolut - jag vill veta
men ni då? vill inte ni veta vad det är för ett slags barn som ska komma till er!?
ställ frågor - be mig berätta - om mitt barn
om det barn som ska komma till er
vad ni behöver veta
vart är intresset!?
jag fick två frågor; någon specialkost? och om han sover två gånger...
och då var vi ändå ute
jag barnet och en pedagog
som var väldigt obekväm med att vara ute (vad jag uppfattade) och inte hade något att säga
eftersom "det riktiga" samtalet skulle ske sen där inne
när det andra barnet med föräldrar gått ut
och de kom inte ihåg syskonets namn eller hade koll på vart vi bodde...
och de gick inte ens fram och hälsade på barnen!
satte sig ner
på huk
och sa "hej jag heter..."
nej - det var inte en barnanpassat pedagogisk början
vuxenfokus all a long
så just nu önskar jag bara att jag jobbade igen....
så jag slapp tänka på det här
och fick fokusera på andras bekymmer istället
nu ska det ske
sista dan i friheten...
ångesten kryper närmre
jag vill glömma världen
jag vill bort
vara kvar i min oas
men imorrn är det över
skidpremiär på ägorna...!
felmatchning
jag är lite orolig för att vårt nya badrum inte matchar resten av huset...
men samtidigt speglar ju badrummet hur vi tänker oss att resten av huset ska bli sen
så det kommer ju matcha...
nån gång
bara inte alls just nu...
nästan "frysset" i bäcken nu...
förändrat landskap på ett annat sätt...
får va tacksam för "plogningen" i alla fall...
hej igen
det här är livet...!
ännu en vacker plats...
isen höll! (nästan...)
skönt att ha lillstugan nu alltså...
kan ni förstå att det snart står ett hus här...!?
hej då kissemissarna...
femton småfåglar i mitt äppelträd
förlorad och saknad del av mitt liv
det känns som jag har förlorat relationen till mina blommor...
och det smärtar mig
vi ses inte alls lika mycket längre
trots att vi vistas i samma rum
och de får inte alls den omsorg som de behöver...
jag måste verkligen ändra på det
odla relationen
vet inte hur men...
det kan inte ske när ettåringen är vaken iaf
då kommer de därefter få ännu mera ovarsam behandling av honom
så måste komma ihåg att prioritera det
när han sover
frågan är bara hur...
för de blommorna som är i "hans" rum blir svårt
utan ljus...
men jag måste bara göra det
de enda blommorna som riktigt plockas från döda blad är tantens...
men det måste man ju liksom göra
för det blir så fort och mycket
så de fyra pelagonerna
som inte ens "är mina"
de umgås jag tyvärr med mest!
onåbar längtan
enda sen snön kom...
på riktigt
har jag velat åka skidor
men med två barn... är det svårt
trots semestervecka
tyvärr
jag hoppades verkligen på ikväll
men hur kunde jag tro det...
för när klockan är över halv tio
när "mammapasset" tar slut
då orkar jag inte
speciellt eftersom jag har "kattpasset" kvar
och så ska jag tvätta håret till råga på allt
och är jättetrött
somnade nästan till filmen
men
nåt måste jag göra
attgöralistan så oändligt lång
att det inte längre är en lista
mer ett kompendie
så lite sysyssla först
sen katter
sen dusch
eller smörgås
eller tvärtom...
mitt hem
julgransplundring två dagar efter...
lättnad
en börda lyftes från mina axlar
det känns som jag kan andas
kalender med ens luftigare
så skönt
tack!
nu kan jag välkomna vabuari...!
vintermys
fast det är femton minus... är det inte alls kallt
jag älskar det här!
fast det är FEMTON MINUS känns det inte ens kallt
det är helt fantastiskt
jag älskar't!
torr kyla är absolut det bästa
och just nu gör jag något ovanligt...
sitter still!
ute
i snön
i solen
och njuuuuter...
och studerar småfåglarna
så rofyllt mysigt
och jag vill inte gå in
fast jag kanske egentligen borde
men det är så härligt här ute
isen brister
jag är så besviken på isen...
fast det varit hur kallt som helst i många dagar
är det ändå ingen hållbar is...
så tråkigt
jag vill ju!
får åka till stugan istället...
få som om det finns någon där...!
helt otroligt!
20.3 minusgrader ute...!
GALET!
magiskt
ännu en solnedgång
groventrévy inte så tokig den heller...
fantastiska vinter
älskade från köksfönstret vy...!
minns gotland
alltså... jag skulle ju inte säga helt nej till det här...!
stadsbesök idag
vi är i vedbon och hämtar ved
jag och fyraåringen
hon säger atr hon vill åka till Max och äta hamburgare
jag tänker: "varför inte"
sagt och gjort
och så bjöd vi med femtonåringen också...
och tänk va - lekpark blev det också
händer sällan
ett halvår sist?
men behovet uppfylldes ändå inte
eller just därför
för innan vi ens kommit hem
ville hon åka till lekpark igen
fyraåringen alltså...
men få se när det händer härnäst
fascinerande förändring!
kan knappt tro det...
kl 08:08 såg det ut så här:
och kl 09:29 så här...!:
nytt och fräääscht
jag älskar att sova i nya lakan...
tvätta de först innan använda de första gången...?
no way!
då är de ju aldrig nya...!?
och fast de är de billigaste av de billigast
älskar jag dem ändå
och trots det mönstriga mönstret
tycker jag ändå mycket om dem
(man kan väl ändra sig?)
nära men ändå inte
det ser ändå nästan klart ut... fast det är för långt kvar...
bara så vackert...
katten hittade också en koja
idag var det vinter
vinter på riktigt
finvinter
med solsken
lagoma fem minus
och utelek
vi skotta snö
åkte skidor
pulka
bob
skidor till vagnen
en del med framgång annat inte...
skotta fram bilen
och lekte i stora upplogade snöhögen
och grävde ut tunnlar
åt två håll
fascinerande kul
men jag vågade inte krypa
för trångt för stora mig
alldeles lagom för fyraåringen
och katten då!
hittade sin egna lilla grotta
också tunnel
fascinerande hur snön förändrar landskapet
och vad blått det blir!
himlen reflekterad
så underbart vackert!
solnedgång över sjön
3.0x
1.0x
0.5x
14:30 hej då solen!
trädet jag inte hann beskära...
men småfåglarna gillar det ändå... och det blir ju ett nytt JAS även i år...
min plats på jorden...
älskade bil översnöad
d var ju tur att man inte skulle t jobbet imorse....
underbara vinterdag...!
09:14 hej solen!
det här är vad jag kallar vinter
idag har det snöat hela dan...
och jag kan inte annat än älska't
tyvärr är det lite för varmt nu (mellan minus ett å plus ett) så snön är jättetung
men perfekt kramsnö!
nu kan man göra stora snögubbar...!
härligt att ettåringen hängde med ut och skottade
trots sena timmen
men promenaden gick om intet
hade förberett så fint med släden
men det var för läskigt
nästa gång kanske
fick bara gå runt dungen (konstant skrik)
eller gå och gå... pulsa!
så mycket snö!
härligt!
som om det inte var svårt redan innan...
att hämta ved med en gnällig ettåring... så var det inte lättare med hinder i vägen...
men skam den som ger sig...
det blåste dock från källarhållet
så barnet fick sitta i skottkärran (med lite vedträn) och veden fick åka i pulkan
sen lass 2 fick göras efter att barnet nattats i vagnen...
det gick bara inte längre
lycka att bo så här
alltså... det här äppelträdet...
lite vinter ändå...
vinterpromenad med katten
älskar vyn från övervåningen
den lilla solkänsla vi fick...
så kan det också bli
en powernap på tre timmar...
det måste ju vara ett tydligt tecken på trötthet om inte nåt
hela natten och planen förstörd
men så skönt det var!
nu eldning och kattmys sen på't igen...
egentid?
även om jag inte kommer vara mamma IRL just nu... kommer det ändå vara mitt huvudfokus
men ÄNTLIGEN får jag lite tid till att skapa barnens fotoböcker...
helgens uppdrag: syskonbilder 2020
blir det vinter nu...?
äntligen efterlängtad lunchpromenad...
nyhet igen
jag tror inte de är så goda... men man måste ju prova!
helg igen?
en sån där morgon jag hade kunnat försova mig... för även om jag klev upp
var det som om medvetandet var i en annan värld
sömnens
konstigt att säga det kanske
men äntligen fredag
och inget arbete igen på sjutton dagar...
längre "ledighet" än jullovet
även om detta handlar mer om bristen av barnomsorg och inskolningsstress
en veckas njutning iaf...!
kul med uppskattning!
även om jag fick skäll av nya chefen... fick jag ändå en blomma och fina gåvor av praktikanten (som jag snott)...!
så det var ändå värt det!
jaså...
strömlöst
på jobbet
skumt!
älskar pettsson
njuter
äntligen stugan
man slutar aldrig att förvånas
jaa... vad säger man...
jag är beredd att hålla med
även om din dotter jobbar där
och du vill fira jul med henne
var detta året då vi inte skulle få fira jul som vi brukar...
inget kanarieöarna för dig i år Dan
men så tänkte inte du
vad hade du väntat dig?
hur kunde du inte förutse en hatstorm
jag fattar inte
fast - igen
jag är trollbunden
förtrollad
uppfylld
innesluten
i åttiotalet
i kungafamiljen
den brittiska
som om det inte kunde bli bättre...
fokus vänds
charles tar vid
eller diana
självklart är det diana
the prinsess of prinsesses
fantastiskt
jag älskar't
och skulle egentligen bara vilja göra det...
trettondagsaftonsnöje
inte is än...
försökte komma till bryggan idag
men isen räckte inte till än...
ett-två hack och så var vi igenom
men fyraåringens vikt klarade det precis
jag var dock alldeles för tung...
vi gick runt hela sjön för att försöka ta oss dit
men icke
hittade dock ett ruttet jakttorn som vi rev
lite plastskräp som vi tog hem
och hade picknick med korv i termos
älskar jobba halvdag hemifrån...!
är det värst för mig...?
det är det enda jag kan tänka på...
om och om och om igen
jag kan inte släppa det
jag tycker att det är förfärligt
det är helt galet
jag vill inte!
jag vill ha kvar klienterna...
men absolut inte förskolan
och ändå är det helt tvärtom
förskolestarten närmar sig
och idag sa jag adjö till klienterna
men om två veckor syns vi som medföräldrar på samma avdelning...
det ska inte va så!
galet konstigt!
likheten stor
igenkänningsfaktorn är hög!
när jag läser pettsson och findus
och känner igen att jag är pettsson och barnet findus...
precis så här är det
ofta!
tyvärr...
denna natt alltså
kvällen blev sen...
så efter ett ville vi gå och lägga oss
dock vaknar båda barnen precis då
en behöver gå på toa
och en tror att det är morgon och vill gå upp och leka
så drygt...
hamnade till sist alla fyra i dubbelsängen
alltifrån optimalt
där två vuxna vill sova och kanske även ett av barnen
medan det andra vill rumstera om alldeles
kaos helt enkelt
att sen vakna redan vid klockan sex igen
var inte riktigt vad jag hade tänkt mig...
hade hoppats på sovmorgonen till tio i sju i alla fall
thanks to hemmajobbardag
men icke - det är bara köra
med mindre än fyra timmars nattsömn
älskade hem
nya årets första dag
väckarklocka igen
och inte bara jag vaknar...
snabbt morgonmys innan påklädning och eldning
nya årets första arbetsdag...
ser fram emot det men ändå inte
står inför ännu en svår värdeskonflikt
konflikten mellan viljan att förvärvsarbeta och bara vara med mina barn...
jag vill både och
samtidigt
men jag förstår inte hur det skulle gå ihop
ekonomiskt
och minst tre dagar i veckan måste jag jobba
annars blir det inget
och hela dagar...
jag skulle ha svårare att få ihop det om jag jobbade t ex sextio procent utslaget på fem dagar...
även om det kanske vore det bästa
både för mina klienter och barn
men absolut inte för mig
nu provar vi fyra dagar i veckan istället
i två månader iaf...
få vi se sen vad plånboken säger
tråkigt nog den som styr barnens bästa denna gång
(igen)
vilan frånvarande
efter tolv dagars semester... är jag fortfarande trött
jättetrött (sömnbristen påtaglig)
och stressad
även om jag försökt hålla det ifrån mig
bra på att skjuta undan ångesten
men i och med morgondagen känns det som det börjar
det nya
och jag ser inte fram emot det...
längtar till typ mars
eller iaf i början av april
då kanske det gett sig
så kanske nya livet landat
lite iaf
som jag väntat...!
ännu en....
jag kunde inte hålla mig...
för när fyraåringen vill ha en kristallkrona i guld till sitt nya rum - då måste hon få det
och när den billiga på rusta... egentligen är alldeles för ful...
och det finns nåt så mycket vackrare för inte alldeles för mycket mer...
då måste jag bara slå till
fast jag inte borde
fast jag egentligen inte behöver...
men jag vill
historiskt på många vis
ett helgerån mot dåtiden
det de gjorde?
eller det vi gör...?
frågan är när - de ställde in jordbruksmaskinerna här...
1968?
tidigare?
senare?
oavsett är det femtio år sedan...
i femtio år har de stått här och samlat damm
och nu rensar vi ut
och kastar
men sparar....
jag kan omöjligt kasta allt
det känns som ett helgerån mot historien!
jag vill sprida historien vidare
vill att mina barn ska förstå att det varit en annan tid
få se känna uppleva mer än bara på bild
och i ladugårdsmuseumet blir det möjligt
inte på skrottippen...
nästan sol idag...
sent igen
jag ville verkligen gå och lägga mig tidigt ikväll
behövde det
mycket
men kom precis ner till katterna
efter att ha nattat fyraåringen i sena timmen...
så än är det långt till sömn
natt snälla
jag somnar
sittandes på en pinnstol
med mobilen i händerna
jag är så trött
men orkar inte gå och lägga mig...
långhelg på riktigt
jag har verkligen lördag idag...
tänkt på det hela dan
är det då inte fantastiskt
att det bara är fredag!
helt underbart ju!
två lediga dagar till...
vår tid är nu
och jag njuter...
av ungdomlig kärlek
förbjuden
men självklar
smärta
men också så mycket glädje
humor - men inte för mycket
vad kommer härnäst...?
fast jag inte borde
jag vet inte varför jag gör det...
jag har ju bestämt mig för att inte
men ändock
är jag där
igen
och igen
och igen
satte upp ett hinder förut
nu ännu ett
hoppas det hjälper mig vidare...
för jag blir inte lyckligare utav det
inte alls
kattmys igen...
som varje kväll...
efterlängtad saknad
det finns ingenting - som går upp emot att få tvätta en 240...
det är bilen framför alla bilar
jag njuter av biltvätten på ett helt annat sätt än med min bmw...
den är så tråkig att tvätta
240:n däremot... lycka!
och inte en dag för sent... (stackars bil!)
men nu lyser den vit igen på bergshöjden...!
så fint!
(ska bara flyttas en halv meter drygt... till vänster - så blir det perfekt!)
här ligger snön kvar...
men ingen annanstans...
Gott Nytt År!
ett annorlunda år... en annorlunda nyårsafton...
första gången på jag vet inte när som vi firar nyår själva
utan vänner
tomt men samtidigt lite skönt...
kaosmiddag som vanligt med två små
men gott
fick som vanligt bara förrätten och efterrätten på bild...
men filen och bean var också god
tolvslaget firade jag ute med katterna
och t o m fullmånen tittade fram precis när det blev ett nytt år...!
