en sista tid

vilken fin dag
inte ett moln på himlen
och ändå sitter jag här i soffan framför utsikten med tårar i ögonvrån
håller om det käraste jag har
sista måndagen
förlåt att jag ältar
men jag måste


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0