mina tankars blogg

Utöver barnens välmående fanns andra etiska dilemman att ta ställning till inför den lagändring som nu trätt i kraft. Den mest brännande frågan var risken för att barn som tillkommit genom dubbeldonation eller embryodonation inleder en relation med sina helsyskon när de blir vuxna, ovetandes om att de är syskon.

Om två donatorer tillsammans ger upphov till ett barn i en familj via dubbeldonation och sedan var för sig ger upphov till barn i ytterligare fem familjer kan det blivande barnet få genetiska halvsyskon i tio familjer, vilket ansågs för mycket.

I vissa andra länder saknas begränsningar för hur många barn en donator får ge upphov till. Det innebär att ett barn skulle kunna ha 100 halvsyskon.

När det gäller att "säkra" att syskon inte inleder en kärleksrelation så finns det förstås inget säkert sätt. Vi skriver mycket om hur viktigt det är att tidigt tala med barnet om hur det kommit till. Detta skapar en medvetenhet hos barnet om att det kan ha hel- eller halvsyskon på annat håll"

Källa: SVT Nyheter

"Barnlöshet är ett problem för många vuxna. Av alla parrelationer i Sverige uppskattas det att 10-15 procent inte kan få barn (ca 100 000 par). Genom assisterad befruktning erbjuder den medicinska vetenskapen det barnlösa paret möjlighet att få barn. De par som är ofrivilligt barnlösa förtjänar stor sympati. Samtidigt finns det en risk att det blivande barnet drabbas av negativa konsekvenser som är förknippade med dessa tekniker. Assisterad befruktning i vissa former kan vara en grund för konflikter mellan de potentiella föräldrarnas, samhällets och barnets intressen. Den svagaste parten är barnet. Debatten om assisterad befruktning har hittills enligt min mening över huvud taget inte belyst barnets perspektiv, främst de psykiska och sociala konsekvenserna.

I Sverige är insemination, dvs att man på konstlad väg inför sperma i en kvinna med makes/sambos eller donators sperma, tillåten. Även provrörsbefruktning med makarnas egna sperma och ägg är tillåtet. Statens medicinsk-etiska råd (SMER) har på uppdrag av socialdepartementet skrivit en promemoria (Assisterad befruktning) som varit ute på remiss under hösten. De föreslår bl a en utvidgning vad gäller provrörsbefruktning som innebär att donation av ägg och sperma ska bli tillåtet. Jag har i mitt remissvar med utgångspunkt i barnperspektivet tagit avstånd från detta.

I FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) står följande att läsa om "barnets bästa" i artikel 3: "Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet." Med utgångspunkt i den bärande principen om "barnets bästa" och övriga artiklar i barnkonventionen anser BO att man kan ifrågasätta om alla former av assisterad befruktning ligger i linje med barnets bästa.

Grundstenen i familjebildningen har alltid varit att "Mater semper certa est" (det är alltid säkert vem modern är). Den kvinna som fött barnet har varit både den biologiska och genetiska modern. Om donation av ägg skulle tillåtas kommer denna grundsten att ändras. Enligt den definition som SMER använder sig av i sin promemoria ska med genetisk moder anses den som donerat ägget. Den som bär barnet anses som biologisk såväl som social moder eftersom barnet kommer att vårdas av henne. Om äggdonation skulle tillåtas kan ytterligare problem uppstå som ställer grundläggande moraliska och etiska begrepp på sin spets i ännu högre grad än vad som gäller vid spermadonation. När havandeskapet inte längre kan kopplas till ett genetiskt samband, riskerar barnets förvirring och identitetskris att bli än större, vad gäller vem som egentligen är mamma.

Samtidigt som det genetiska arvet har stor betydelse, får havandeskapets påverkan på barnet inte underskattas. Lika stor inverkan som det genetiska arvet har för det framtida barnet, kan havandeskapet ha, t ex vid missbruk under graviditeten. Den uppsättning av fysiska, psykiska och sociala egenskaper som barnet får kommer att härröra från tre personer: fader, genetisk moder och biologisk moder. Skiljer sig föräldrarna och barnet bor med fadern som sambor eller gifter sig med en ny kvinna kan barnet få tre olika mödrar: En genetisk, en biologisk och en social moder.

En rad frågor inställer sig beträffande de psykiska och sociala konsekvenserna när det gäller assisterad befruktning. Hur mår ett barn som får veta att det tillkommit via donation av ägg eller sperma? Vilka problem får barnet med identiteten i tonåren? Kan vi räkna med att föräldrarna berättar sanningen för barnet om hur det har kommit till? Hur mår barnet när det får reda på donatorns identitet och söker upp denne? Hur hanterar donatorn situationen när en tonåring eller vuxen person dyker upp som dess genetiska barn?

I dag råder tyvärr stor kunskapsbrist om de psykiska och sociala konsekvenserna för barn som kommit till via donatorinsemination. Vi vet inte hur många familjer som upplyser barnet på ett tidigt stadium, inte heller vet vi hur många barn som i mogen ålder kommer att få veta sin genetiske faders identitet och hur många som söker kontakt med denne.

Enligt förarbetena till inseminationslagen bör man kunna tillmötesgå krav från makarna eller de samboende om att barnet ska vara likt den sociala fadern, (ögonfärg, hårfärg, kroppskonstitution). Under sådana omständigheter har barnet ingen anledning att anta att det tillkommit via donatorinsemination. Det är därför stor risk att föräldrarna döljer sanningen om barnets tillkomst, för att undvika en eventuell konflikt inom familjen.

Det ligger en motsägelse i att å ena sidan välja donation av könsceller för att kunna få barn som därigenom liknar båda föräldrarna och å andra sidan förväntas inta en öppen attityd kring barnets ursprung och identitet. Resultat från adoptionsforskningen har visat hur viktigt det är för barn som adopteras att kunna få reda på sitt ursprung. Adoptionsforskningen har också visat vikten av att inom familjen tala om barnets biologiska/genetiska ursprung, för att undvika att barnet utsätts för ett lidande, om det skulle få veta detta av misstag eller av andra.

Jag menar att det är självklart att paralleller måste dras från forskningen kring adoption till verksamheten med assisterad befruktning. Samtal till hjälptelefoner för barn visar tydligt den utsatthet och identitetskris det kan innebära för barn, som inte känt till sanningen om sitt genetiska ursprung, när det uppdagas mycket sent eller av misstag. Jag anser inte att det ligger i barnets intresse att ytterligare utvidga denna verksamhet, mot bakgrund av den bristande kunskap om sociala och psykiska konsekvenser för de barn som tillkommit via donation.

[…]

Donation av sperma eller ägg är en fråga som går långt utöver den medicinska vetenskapen. Jag menar att det saknas en fördjupad diskussion om de sociala och psykiska konsekvenserna för de barn som föds in i en familj utan genetiskt samband med ena föräldern. Barnets rätt till sitt ursprung och identitet samt hur denna rätt ska utövas i praktiken saknas i debatten om assisterad befruktning. Enligt min mening är detta en fråga där vuxenintresset ställs i förgrunden.

Problematiken kan belysas genom följande citat i DN den 15 oktober i år från en finsk kvinna som mottagit ett ägg och blivit gravid. "Men när jag kände barnet röra sig i min mage, då blev det sanning. Det är mitt barn, men jag är nyfiken på donatorn. Jag skulle vilja se "andra halvan" av min lilla pojke." Det finns all anledning att nu stanna upp och ställa sig frågan om vem i samhället som bevakar barnets rätt till den "andra halvan" av sig själv? Innan den frågan är tillräckligt belyst bör inte ytterligare utvidgning av verksamheten med donation av könsceller tillåtas.

Louise Sylwander Barnombudsman”

"För många är det en viktig del av livet att få barn. Genom den nya lagstiftningen kommer par och ensamstående kvinnor att få möjlighet att inom svensk hälso- och sjukvård genomgå befruktning utanför kroppen med enbart donerade könsceller. Kravet på genetisk koppling mellan barnet och en förälder avskaffas.

– Det är positivt att vi nu gör det möjligt för fler ofrivilligt barnlösa att få den hjälp de behöver från sjukvården, säger socialminister Annika Strandhäll."

källa: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/03/modernare-regler-om-assisterad-befruktning-och-foraldraskap/

 "jag har använt mig av en äggdonator, så det är en rysk kvinnas ägg och en dansk man spermier"

som blir en svensk kvinnas biologiska barn...

är det inte lite skumt...?

hur berättar man det för barnet? berättar man det för barnet?

barns rätt till kunskap om sitt genetiska ursprung frågetecken

och alltså tidigare möjligt om du reste utomlands...

nu även möjligt i sverige

om du hade fryst ner dina, av din makes spermier, befruktade ägg - hade du då kastat det (när du inte längre ville ha fler barn själv) eller hellre gett det till någon annan barnlös person...?

då födds två parters biologiska barn i en annan persons kropp och blir de parternas biologiska barn

är det bara jag eller är det inte lite skumt...?

källa: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7120757

"Embryodonation

Från och med januari 2019 blir det tillåtet att utföra assisterad befruktning utanför kroppen med hjälp av enbart donerade könsceller."

Källa: https://livio.se/nyheter/kungsholmen/ny-lag-1-januari-2019/

"Regeringens proposition 2017/18:155

Regeringen föreslår att det inom svensk hälso- och sjukvård ska bli tillåtet att utföra befruktning utanför kroppen med enbart donerade könsceller. Det föreslås med andra ord att kravet på att det blivande barnet ska ha en genetisk koppling till minst en förälder vid assisterad befruktning tas bort. Det föreslås också andra åtgärder för att förenkla för ofrivilligt barnlösa att bli föräldrar, bl.a. att befruktning utanför kroppen med donerade könsceller även ska få utföras vid andra vårdinrättningar än universitetssjukhus.

I propositionen föreslår regeringen också modernare regler om föräldraskap vid assisterad befruktning. Reglerna om föräldraskap efter assisterad befruktning i utlandet ska vara desamma för olikkönade och samkönade par. Föräldraskap ska kunna fastställas under förutsättning att behandlingen har utförts vid en behörig inrättning och att barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn. Regeringen föreslår även att socialnämnder och svenska domstolar ska ges ökade möjligheter att fastställa faderskap enligt svensk lag för den genetiska fadern efter ett surrogatarrangemang i utlandet.

För att den föräldraskapsrättsliga regleringen ska bli tydligare och mer rättssäker föreslår regeringen vidare att det ska införas särskilda regler om föräldraskap för situationer där personer får barn efter att någon av dem eller båda har ändrat könstillhörighet. Reglerna innebär bl.a. att en man som föder ett barn ska anses som far till barnet och att en kvinna som bidrar med sina spermier till ett barns tillkomst ska anses som mor till barnet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019."

Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/modernare-regler-om-assisterad-befruktning-och_H503155/html

"Embryodonation

Vad är embryodonation?

Embryodonation innebär att par som har gjort en IVF-behandling och fått embryon över i frysen kan donera sina överblivna embryon om de inte vill ha fler barn. Embryona kan sedan användas av par eller singeltjejer som av en eller annan orsak inte kan få fungerande embryon själva.

Vad är fördelen med embryodonation?

Embryodonation är enda vägen att bli gravid för par och ensamstående som både saknar egna ägg och egna spermier eller som har genetiska sjukdomar som gör att de inte vill använda sina egna könsceller. Sedan så innebär embryodonation ingen risk eller påfrestning för donatorerna, för embryona finns redan frysta. Eftersom de möjliga donatorerna själva gjort IVF är de väl införstådda i vad det är de donerar och varför och det är därför troligt att det vore lätt att rekrytera villiga donatorer. Embryodonation skulle därigenom kunna vara ett alternativ för par som behöver äggdonation, men där donator saknas.

Slutligen är det många par som själva gått igenom IVF som tycker att det känns fel eller jobbigt att behöva slänga överblivna embryon ifall de inte önskar fler barn. För dem skulle att donera embryona kunna vara ett attraktivt val.

Varför är embryodonation förbjudet?

Embrydonation är förbjudet för att man från politiskt håll anser att det är viktigt för barn att vara genetiskt släkt med minst en av sina föräldrar. Barnlängtan anser att det här är ett värderande påstående som helt saknar vetenskapligt stöd, de studier som finns visar snarare på att donationsbarn i genomsnitt mår väldigt bra. Sedan finns också ett domstolsbeslut från den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna på att argumentet att donationer upphäver de genetiska banden inte är ett hållbart argument.

Vad behöver ändras för att embryodonation ska bli tillåtet i Sverige?

Det som behöver ändras för att tillåta embryodonation är i 7 kap, 3§ i lag om genetisk integritet m.m. Där står det så här:

"Ett befruktat ägg får föras in i en kvinnas kropp endast om kvinnan är gift eller sambo och maken eller sambon skriftligen samtyckt till detta. Om ägget inte är kvinnans eget, skall ägget ha befruktats av makens eller sambons spermier.""

Källa: https://web.archive.org/web/20110916044730/http://www.barnlangtan.com/behandlingar/embryodonation

i jakten på källan till THINK hittade jag även detta...

"The 3 R's"

1. John Lundvik – Too late for love 181 poäng

2. Bishara Morad – On my own 107 poäng

3. Liamoo och Hanna Ferm – Hold you 107 poäng

4. Jon Henrik Fjällgren – Norrsken 74 poäng

5. Mohombi – Hello 74 poäng

6. Arvingarna -  I do 64 poäng

7. Wiktoria – Not with me 64 poäng

8. Nano – Chasing rivers 64 poäng

9. Lisa Ajax – Torn 62 poäng

10. Anna Bergendahl – Ashes to ashes 56 poäng

11. Lina Hedlund – Victorious 40 poäng

12. Malou Prytz – I do me 35 poäng