mina tankars blogg

när jag åkte på familjerättsdagar i helsingborg

då var allting nytt

och jag förstod nästan ingenting och tog in allt

nu är jag på familjerättsdagar igen

fast den här gången i min hemstad

ett år

det känns ändå längre bort på nå sätt

att jag arbetat på familjerätten längre

att det var länge sen jag lämnade barnsekreteraretjänsten

men det är inte ens ett år

och tänk om det bara hade varit ett vikariat

som det först var tänkt

då hade jag snart varit på väg tillbaka

tillbaka till kaoset och stressen på avdelningen bredvid

vilken tajming i så fall det varit med kommande föräldraledighet

då hade jag "kommit undan"

ett tag till...

för även om jag ibland vill

så vill jag inte

kan vilja ha arbetsuppgifterna

men aldrig arbetsbelastningen

det är för mycket och för dåligt

känns skönt att jag höll mitt eget löfte

om att inte vara gravid där en gång till

det är bättre att vara gravid som familjerättssekreterare

men jag oroas å mina kollegors vägnar

när jag ser hur de andra gravida på avdelningarna bredvid

kämpar och stressar

trots att de i sitt nuvarande tillstånd borde få en annan arbetssituation