lyckad
idag borde jag känna mig lyckad
(men så sjukt stressad så har svårt att ta in det)
då jag har varit med och ordnat så att några barn äntligen fått träffa sin mamma
efter tio respektive arton månaders frånvaro
lyckad över att det äntligen skett
men samtidigt beklämd över hur det kan vara...
hur kan man säga att man älskar sina barn men inte ta kontakt med dem på så lång tid...?
nu hoppas vi iaf på förbättring och förändring!
Kommentarer
Trackback
