karaktären sonjas tankar från mari jungstedt tionde bok
direkt vid vårt första möte kände jag att det hände något speciellt mellan oss
utan att jag förstod det inledde du redan då ditt korståg i mitt inre
om jag bara hade vetat hade jag avstått från att träffa dig igen
förväntan, förtjusning, något som kan liknas vid en spirande förälskelse
en nyfikenhet på en annan människa, en ömsesidig attraktion
dessa känslor hade varit begravda i mig i tjugo år
jag hörde min egen röst
den hade en ny ton
gör vad du vill du får göra precis vad du vill med mig
och det gjorde du
jag har fått en annan blick sedan jag träffade dig
jag känner inte igen min blick
jag känner hur du rör dig i mig
jag älskar när du ligger ovanpå mig, ditt ansikte ovanför mitt
och jag ser in i dina ögon
kan du höra hur min kropp ropar efter dig
att älska med dig är komplett magi
som att komma till ett förtrollat land
du lämnar mig sömnlös
ser ditt ansikte framför mig
jag känner din andedräkt mot min kind
hör dina andetag
du har byggt bo i mig
min kropp är invaderad, och du är ockupationsmakten
hur kan man inta en person på detta vis
det borde inte vara tillåtet
vad är det för krafter du frigör i mig
jag blir rädd
en isande känsla av undergång
jag är fast som i en boja, en kätting som hänger om halsen
en tyngd som drar mig neråt
jag blir inte av med den
var finns trösten
du ska inte tro att du kan komma undan så lättvindigt
det är långtifrån över
jag kan inte låta dig vara
du måste komma tillbaka till mig
du måste inse att jag är din
det finns inget alternativ
jag vill stanna tiden när jag är hos dig, frysa stunden
inte låta livet gå vare sig framåt eller tillbaka
ibland ångrar jag att vi träffades
att du stökade till det så i mitt huvud
till den milda grad
jag vill sjunka ner i den svarta gyttjan, låta mig omslutas och försvinna
vad är det för krafter du frigör i mig
jag blir rädd
en isande känsla av undergång
det blödande hjärtat
det är mitt
jag blöder
hela jag blöder
