det är ingen måsunge på stenen i år..
beror det på mig?
att måsäggen som låg på land vid gången ner till vattnet..
var de måsungar som i vanliga fall brukar kläckas på stora stenen ute i vattnet
dit vi brukar simma...
känns lite sorgligt och hemskt
men nödvändigt

på jobbet har vi två måsungar precis vid bilarna på parkeringen
och varje dag attackeras vi av måsföräldrarna som dyker ner mot våra huvuden och skriker gällt
det går ju liksom inte...
att ha det så...

men lite sorgligt är det alltid

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0