mina tankars blogg

känns ovant

händer inte ofta numer

det första jag tänkte på när jag somna: morfar

det första jag tänkte på när jag vakna... morfar

nu har det skett

det som vi så länge "väntat" på

ändå när det väl händer

känner jag mig inte förberedd

inte helt

för det tog hårt

känns jobbigt

men vardagen tar vid och fortsätter som vanligt

samtidigt som det känns som att det är tur att jag inte jobbar

att jag iallafall hela tiden är tillsammams med det bästa jag har

och får fylla på lite..

även om mammaskapet också kräver sitt

tänk att han är borta

tänk att de båda två är bara!

så snabbt

nu på en gång

samtidigt

jag skulle ha hälsat på honom idag

hade planerat in det

men nu finns det ingen att hälsa på

han finns inte kvar

ligger i nåt kylrum

i väntan på begravning kremering jordfästning

jag kommer aldrig se honom mer

aldrig få känna på honom

smeka hans kind

pussa hans panna

det känns svårt

var otroligt svårt att ta farväl igår

att lämna honom

för allra sista gången

jag saknar dig morfar