sorgeprocess

jag vaknar klockan fyra

och kan 'typ' inte somna om
det har börjat ljusna! och vi har en sorgens dag
dagar
framför oss...
jag har redan känt mig tung i sinnet
och gråtit
det var jobbigare än jag först trott att besöka farfars hem igång
första (och enda?) gången sedan han gått bort
men kändes bra skönt och rätt
att få ta avsked även så
och hylla hans liv
(och intresse av att bli fotograferad)
genom att visa upp bilder av honom för världen (begravningssällskapet)
det känns fint
och värdigt...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0