ny verklighet?

det känns som allt jag byggt upp är raserat
att kunna sova själv sitta själv leka själv äta matbitar...
men förhoppningsvis kommer väl det tillbaka när sjukdomen försvinner
en tillfällig svacka bara som vi måste ta oss igenom


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0