minnen och saknad

jag åkte båt
körde båt
och minnet av morfar kom över mig
och mormor
morfar som lärde mig köra båt
mormor som hade med fika på båtutflykten och frågade om vi såg björnen
björnviken
stenen som de tyckte såg ut som en björn
i barns ögon ja
i mina nu vuxna ögon njae...
vi åkte förbi där idag
fast långt ifrån
och minnena överskölde mig
omskakade mig
berörde mig
mormor
och morfar...
aldrig mer
aldrig aldrig mer
se känna höra
sorg
och saknad...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0