förgrymmad förälder
det är lustigt hur olika situationer kan påverka dig olika beroende på vilken fas du är i livet
som att jag blev superirriterad på ett par som cyklade förbi när jag var ute och gick för att natta barn
"förstår de inte att de inte ska ropa och tjoa högt när jag går här med barnvagn!?
men icke!"
någonting som kanske känns och verkar helt självklart för mig
men är helt främmande och oklart för någon annan
och samtidigt som jag förargas förundras jag också samtidigt över mig själv och min egen känsla och tanke
för hade det inte precis kunnat vara jag
om situationen varit annorlunda och jag inte skulle ha förälder- och försöka-natta-barn-i-vagn-erfarenheten...