olycka

jag trodde flera gånger
att där hade det kunna va kört
det kändes så nära
så många gånger
fler än nånsin
fler än jag kan räkna
trots "hela" fyra och en halv timmes sammanhängande nattsömn
var jag så trött på vägen hem ifrån kyrkan...
höll på att somna vid ratten flera flera gånger
så läskigt
men vad skulle jag göra?
tänkte att jag måste stanna
jag måste få sova
och gjorde upp planer för att där ska jag stanna
men reviderade dem ändå
utifrån faktorerna hur bökigt det skulle bli
och med ouppnåeligt resultat
eftersom bebis vaknar så fort jag stängt av bilen
men skulle jag sitta och sova med bilen igång...?
hur skulle det funka?
tänkte först - jag måste stanna vid skogen innan 272 det här går inte längre
sen tänkte jag - jag stannar så fort jag kommit till vår lilla grusväg (då är jag nästan hemma och kan åka den korta sträckan med skrikiga barn)
men sen blev det ändå att jag åkte hela vägen hem och tänkte - så fort jag stannat ska jag äntligen få sova lite i bilen rätt upp och ner
men 
så fort jag stängt av bilen
skrek bebis
så ingen efterlängtad sömn tyvärr...!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0