självreflektionerna duggar tätt

jag har svårt för svaghet
(kanske inte så konstigt när jag fått det med bröstmjölken)
men jag kan förfäras över mig själv ibland
och liksom vill säga till mig själv "skärp dig"
alla kan inte vara så starka (och orka så mycket) som dig...
man behöver inte vara så tidseffektiv och maxad som du

bara idag... har vi varit på sångsamling i kyrkan
frukost i bilen på vägen dit
sen till biblioteket
sen lunch i bilen utanför skolan
sen på köpis med kusin i flera timmar med "middag" på ikea
och kvällsmat i bilen på vägen hem
och när vi kom hem natta katter två barn diska plocka och ta hand om alla inköp... (efter klockan nio)

eller igår
när vi målade lucia med vattenfärg till luciasångsbladet som jag ska laminera
lekte med katter
bakade sirapskakor och två sorters muffins (som jag slog in med snöre och etikett)
var ner till sjön med ispik vagn spark treåring och skridskor
rekade ett område på sjön
åkte spark
åkte skridskor
fikade på bryggan
med katter!
målade därefter med vinbär och med blåbär
mitt i bakandet
och sen nattning av ett barn medans amning av den andra (liksom ikväll)
kvällsfika vid tolv
och läggning vid ett...
man kan ju förstå om jag är trött

och samtidigt måste man ju inte ha det så här
man kan ju leva ett annat föräldraLEDIGT liv...
alla måste inte maxa som du
(något jag måste lära mig bättre respektera)
men för mig - ger det energi - att göra så här mycket
slödagar är lika med ångest och deppdagar - för mig!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0