småbarnsliv

två plus två och en halv...
det var nattens sömn
det är konstigt att jag ens kan stå upp på benen
och speciellt efter en dag i stan
(men det var svårt att hålla sig riktigt vaken i bilen på eftermiddagen på vägen hem...)
ibland kan jag tänka tillbaka till förr
före barn
när åtta timmars sömn var det optimala
och typ nödvändiga
och så liksom nu...
inte ens fem timmar
inte ens sammanhängande i ett streck
och det är liksom inte bara grundbehovet sömn som rubbas
även mat
nästan uteslutande varje dag får jag vänta mycket längre på att få äta än vad jag egentligen vill och behöver
och så har vi hygien
sällan jag får gå på toa själv
ofta en i knä och en bredvid
dusch - sker sällan när jag vill så länge jag vill och hur ofta jag vill
även tandborstningen rubbas (iallafall morgonens)
och så det stora - behovet av egentid
bara vara med sig själv och rå om sig själv och inte behöva tänka på eller bry sig om någon annan...
det minns jag knappt hur det är



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0