att vara tjock
förstå att vara så här tjock jämt
vad jobbigt det måste vara!
att inte orka böja sig ner
plocka upp saker från golvet
kunna ta på sig strumporna
komma in och ur en duschkabin
resa sig från liggande till stående
att alltid ha en stor mage och tung kropp som ständigt gör sig påmind och hindrar en i vardagen
jag beundrar dem
att de orkar
att de klarar av livet
som när jag kan se riktigt riktigt breda personer
och tänka hur samhället inte alls är anpassat för dem
t ex alla stolar
kontorsstolen konferensstolen
sitsen på bussen bion
och hur obekvämt det måste vara
att inte få plats
utan behöva klämma sin in
eller ha skarven mitt i skinkan
min största tjockhet och klumpighet är ju övergående
(förhoppningsvis troligtvis iaf som det är just nu)
och det är verkligen nåt jag ser fram emot
liksom förmågan att kunna belasta magen
sova på den!
som jag saknar och längtar efter att få sova på mage!
min naturliga sömnposition
snart så...
två veckor kvar(?)
Kommentarer
Trackback
