fascination för barn

vissa händelser går liksom nästan mig förbi...
som när treåringen blir kränkt för att katten inte respekterar stopptecknet
det är ju fantastiskt!
men först flera timmar senare uppfattar jag det
kan ta in det
och "wow!" vilken cool grej
och lika är det ju med alla fantastiska (och irriterande) saker både fyraåringen och ettåringen gör hela tiden
som fascinerar
jag är förundrad
och jag försöker skriva ner och hänga med...
men missar samtidigt så mycket



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0