beslutet - efter tjugo år

jag har tagit ett stort livsavgörande beslut
eller... jag provar det i alla fall
få se
(utvärdering senare)
men jag har bestämt att jag ska sluta sminka mig
typ
till jobbet
men det är så ovant
varje gång jag ser mig själv i spegeln på jobbet reagerar jag
kraftigt
jag känner inte igen mig själv
mitt jobbjag
och då har jag ändå inte sminkat mig under hela föräldraledigheten
1 år och 3 månader
ggr 2
och jag sminkar mig aldrig hemma
och har slutat sminka mig till släktkalas
och även kyrkan
men på jobbet - det känns verkligen konstigt
det känns inte som jag
mina ögon saknas
ser så annorlunda ut
och ändå tror jag inte att någon annan tänker på det...
eller jag vet inte
men jag fascineras över min egen reaktion
att reaktionen är så kraftfull

egentligen handlar det om tiden
jag vill inte prioritera min tid till smink och sminkborttagning
jag orkar inte med det
jag hinner inte
(och speciellt går det inte nu när jag gråtit varje morgon efter förskolelämning)

sen handlar det om rätt och fel
jag ser på tex mode- och influenserindustrin
och gillar det inte
fokus och pengar som läggs på kvinnors utseende - inte mäns (även om jag älskar avkopplingen som Wahlgrens värld ger mig just nu)

sen vill jag vara en bättre förebild för min dotter - att inte behöva sminka sig för att känna sig fin - utan vara fin så som man är
(även om det inte stämmer - för jag gör ju även andra saker för att se bättre ut - känna mig mer bekväm med mig själv)

och så finns det ju en miljöanspekt
förstå vad vi skulle bespara miljön om vi slutade producera smink och andra skönhetsprodukter

så jag har liksom landat här
nu
men det känns konstigt
varje dag
när jag ser mig själv
och är inte bara det sjukt
och egentligen anledning nog...




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0