kvällens enda nytta

jag kände att jag absolut inte orkar göra nånting mer (efter timmes kvällspromenaden...)
men ändå blev det så att jag plockade ordning i nästan hela hallen
det kallas plikt?
eller jädrar anamma...?
så värt ändå! att inte kasta bort hela barnfria kvällen... (även om jag hade kunnat tänkt mig mycket roligare grejer)
men nu unnar jag mig iaf lite sängläge
- det känns på att väckas före sex igen


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0