att "spela Allan"

idag var jag Allan...
och jag vet inte varför
kanske för att gruppstämningen behövde det
kanske för att jag blivit tilldelad en uppgift
behövde leverera
och fick sval respons...
kanske för att jag satt där i min ensamhet
med skärmen och avståndet som skydd
jag kände ändå igen två av dem
jag vet inte...
på lagom ni vå iaf hoppas jag
men förvånades över mig själv i stunden
berodde det även på nervositet?
ovisshet?
rannsakar mig själv... och tänker ändå att jag gjorde en bra insats


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0