det kramar å klämmer åt

det känns som jag inte kan andas
ångesten griper tag i mig
jag står inte ut
känner så igen mig med rollkaraktären
huvudrollen
när det helt enkelt bara blir för mycket
jag orkar inte
när ska jag få andas ut



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0