Att hårdare straff minskar brottsligheten är rent önsketänkande

Artikel i delar;

"Den kriminalpolitik som förespråkas är helt inriktad på fler och längre fängelsestraff. Men dessa förslag styrs av tyckande och känslomässig retorik och inte på kunskap baserad på forskning"

"– Brottsligheten ökar

Den största brottsökningen i Sverige ägde rum efter andra världskriget fram till 1970-talet. Den har stannat av efter 1990. År 2021 minskade antalet anmälda brott jämfört med 2020.

– Brottsligheten går ner i åldrarna

Ungdomsbrottsligheten i sin helhet går inte ner i åldrarna. Både den anmälda och den självdeklarerade ungdomsbrottsligheten har minskat i flera decennier.

– Våldsbrottsligheten ökar

Gängbrottsligheten speglar inte våldsutvecklingen i stort. De anmälda misshandelsbrotten minskar sedan 2010. Andelen av befolkningen som anger sig ha utsatts för våld minskar kontinuerligt sedan 2006. Socialstyrelsens patient- och dödsorsaksregister visar en tydlig nedgång av antalet personer som vårdats för våldsskador.

– Det dödliga våldet ökar och gängskjutningar med dödlig utgång ökar

Antalet mord och dråp per 100 000 invånare från 1965 till 2020 ökar fram till 1990, sjunker därefter men har ökat igen, dock ej till maxnivån från 1990. Gängskjutningarna med dödlig utgång har ökat. En mycket allvarlig brottslighet som också hotar allmänheten då skjutningar sker på offentliga platser. Numerärt är få individer involverade i denna våldsbrottslighet. Hur tragiska fallen än är, har risken att dödas genom kriminellt våld minskat för medborgarna i gemen men med stora lokala och regionala skillnader.

– Stoppa den ökande brottsligheten med längre straff. Inkapacitera gängbrottslingar

Antalet fängelsestraff tycks inte påverka brottsutvecklingen i ett samhälle. Längre fängelsestraff gör det inte och avskräcker inte. Enskilda gärningspersoner kan oskadliggöras genom långa frihetsstraff, men det påverkar inte våldsnivån i samhället. Brottsligheten fortsätter med andra gärningsmän. Polisiära insatser och straff måste kompletteras med sociala förebyggande och rehabiliterande insatser.

– Invandringen är orsaken till den ökande brottsligheten.

Brotten har inte ökat när invandringen har ökat. Risken för utrikesfödda att begå brott sjönk trots att vi hade ett omfattande flyktingmottagande 2015. Polisen beräknar att antalet som är involverade i det gängrelaterade våldet rör sig om 5 000, ett par promille av första och andra generationens invandrare. Andelen unga som lagförs för brott minskar generellt, inklusive för första och andra generationens invandrare. Den politiska debatten koncentreras helt till brottsligheten bland dem med utländsk bakgrund fast huvuddelen av brotten begås av infödda svenskar.

Det finns problem i Sverige. Stor ekonomisk ojämlikhet råder. De fattiga har blivit fattigare och de rika rikare. Barnfattigdomen ökar. Den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar ökar. Barnens skolresultat har försämrats. En segregation mellan stadsdelar har fått växa sedan 1990-talet. Det är här och inte i hudfärgen som orsakerna till brottsligheten ska sökas.

Vi har tillförlitlig kunskap om att mer straff inte minskar brottsligheten. Den exceptionella straffökningen kommer till enorma kostnader, inte bara för kriminalvården utan också som en förändring av Sverige vad gäller hävdvunna rättsprinciper och rykte om att vara ett humant och förnuftigt land på kriminalpolitikens område."

Debattartikel i GP skriven av
Birgitta Göransson Psykolog, Fil.dr.h.c., f.d. kriminalvårdsdirektör
Torbjörn Forkby Professor, Institutionen för Socialt arbete, Linnéuniversitetet i Växjö
Pelle Granström F.d. svensk medlem i Europarådets antitortyrkommitté (CPT), f.d. anstaltsdirektör
Henrik Tham Professor emeritus, Kriminologiska Institutionen, Stockholms universitet

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0