Surrogatfakta

 

Surrogatmoderskap innebär att en kvinna bär och föder ett barn med den uttalade avsikten att lämna över barnet till någon annan så snart barnet är fött. Den kvinnan brukar kallas för surrogatmoder. De som anlitar en surrogatmoder brukar kallas för de avsedda eller tilltänkta föräldrarna.  Det är de som registreras som barnets föräldrar och som sedan uppfostrar barnet.

Vid surrogatmoderskap kan man använda parets egna könsceller (ägg och/eller spermier) eller könsceller från någon annan än de blivande föräldrarna. Surrogatmoderskap är inte tillåtet i Sverige.

 

Etiska frågor som aktualiseras vid surrogatmoderskap är exempelvis om det är acceptabelt att använda någon annans kropp för att skaffa egna barn, hur surrogatmodern respektive barnet påverkas och om det finns en risk att kvinnor och barn kan komma att betraktas som handelsvaror.

Källa: Statens medicinsk-etiska Råd

 

Vissa menar att surrogatmoderskap i praktiken innebär ett cyniskt utnyttjande av fattiga kvinnors utsatthet och FN:s rapportör för mänskliga rättigheter har likställt kommersiella surrogatmoderskap med barnhandel. Andra betonar istället surrogatmammans rätt att bestämma över sin egen kropp, och menar att man åtminstone borde tillåta altruistiskt surrogatmoderskap – det vill säga utan betalning – för att försäkra sig om att allt går rätt till.

Källa: Norstedt juridik

 

Ett surrogatarrangemang innebär att en eller två personer (de tilltänkta rättsliga föräldrarna) anlitar en person (surrogatmodern) för att genomgå en graviditet som de själva inte vill eller kan genomgå. I arrangemanget är surrogatmodern inte tilltänkt som rättslig förälder.

Det vanligaste är att arrangemanget sker mot betalning, och att surrogatmodern inte har någon genetisk koppling till barnet (SOU 2021:56 s. 149).

Surrogatarrangemang är inte tillåtet att genomföra inom den svenska hälso- och sjukvården.

När ett barn som tillkommit genom ett surrogatarrangemang flyttar till Sverige aktualiseras här frågan om vem eller vilka personer som är barnets rättsliga föräldrar, men även frågor om vårdnad och barnets medborgarskap.

Källa: Skatteverket

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0